Berinkindi fälls för det som anses vara det grövsta brott som prövats i en svensk domstol någonsin.
Inbördeskriget i Rwanda 1994 skördade över 800 000 människors liv. Arbetet med att hitta de ansvariga pågår både i Rwanda men också internationellt. Claver Berinkindi har sedan länge varit efterlyst i Rwanda men hade hunnit fly ur landet innan några rättsliga processer kunde inledas.
Han kom till Sverige som kvotflykting 2002. Tio år senare blev han svensk medborgare och har levt ett till synes lugnt och vanligt familjeliv. Han har utbildat sig till städare och bor i en förort till Eskilstuna tillsammans med sin fru och barn.
Åtalet mot Berinkindi väcktes av åklagare Tora Holst vid Internationella åklagarkammaren i september förra året och är en del i en större juridisk process. Den del av utredningen som ligger till grund för det svenska åtalet mot mannen har gjorts av svensk polis. Delar av rättegången har hållits på plats i Rwanda.
Bevisningen som domstolen tagit ställning till utgörs nästan uteslutande av muntliga berättelser. Ett 50-tal personer har hörts i den mycket omfattande förundersökningen. Försvaret har riktat in sig på att vittnesuppgifterna är över 20 år gamla och att minnesbilderna därmed är osäkra. Men tingsrätten skriver att människor allmänt är bättre på att minnas personer som sedan tidigare är kända och för vittnena var Claver Berinkindi en bekant person som köpman och slaktare i hembyn Nyamiyaga.
Tingsrätten skriver i den 466 sidor långa domen att Berinkindi har haft en informell roll som ledare på en lägre nivå bland personer ur folkgruppen hutuer och att det är bevisat att han medverkat till mord, försök till mord och människorov.
Han har haft en aktiv och central roll i genomförandet av attackerna som skördade tusentals liv vid massakrer och dödande av människor ur folkgruppen tutsier på fem olika namngivna platser i södra Rwanda:
* Massakern vid kommunhuset i Muyira: Hit hade i slutet av april 1994 tutsier flytt för att söka skydd. Berinkindi såg till att ingen kunde lämna anläggningen och därefter organiserat attacken som under några dagar ledde till att hundratals människor, många av dem barn, slogs ihjäl med spjut, klubbor och machetes.
* Massakern på berget Nyamure: i slutet av april 1994 - maj månad 1994 hade tusentals tutsier tagit sin tillflykt till berget Nyamure. Berinkindi delade ut vapen till angripare och deltog sedan själv i en människoslakt där flera tusen civilpersoner mördades. Ett vittne berättar i förhören om hur han såg Berinkindi sticka ett spjut i en mans mage.
– Jag såg spjutet komma ut på andra sidan, genom ryggen. Sedan skrek han: "gör slut på dem, fienden är tutsi".
* Morden i Gihamadalen: någon gång under tiden den 20 april-31 maj 1994 har Berinkindi lett attacken mot Murasiras hem där ett stort antal civilpersoner, däribland kvinnor och barn, dödades med klubbor och machetes.
* Morden i Kabuye: någon gång under tiden den 20 april-31 maj 1994 hade civilpersoner sökt skydd på en gård. Berinkindi och andra angripare mördade dem som befann sig på gården.
* Morden i Nyamiaga centrum: någon gång under tiden 20 april - 31 maj 1994 dödades minst fem personer. Berinkindi organiserade attacken där angripare med spjut, klubbor och machetes mördade familjemedlemmar. Berinkindi försökte själv mörda ett sexårigt barn genom att hugga och slå barnet i huvudet.
När det gäller påföljden skriver tingsrätten att Claver Berinkindi gjort sig skyldig till folkmord:
"Det är fråga om organiserad och systematisk brottslighet mot människor som har varit väldigt utsatta och haft svårt att värja sig. Straffvärdet av brottsligheten är därför mycket högt även med beaktande av att det förflutit lång tid sedan brotten begicks. Något utrymme för att bestämma straffet till annat än fängelse på livstid finns inte."
Chefsåklagare Tora Holst anser att domen är viktig därför att den sänder en internationell signal att ingen kan räkna med att slippa undan efter att ha begått så grova brott.
– Straffrihet ska inte vara en möjlighet, säger hon till TT.
I domen framgår också att 15 målsägare får skadestånd på mellan 30000 och 100000 kronor. Tingsrätten har beslutat om kvarstad av 61-åringens egendom motsvarande 1,2 miljoner kronor.
Berinkindi nekar till brott och hävdar att bevisningen fabricerats genom att personer på myndighetsnivå har påverkat förhörspersonerna. Hans försvarsadvokat Hanna Lindblom säger till TT att hon utgår från att hennes klient kommer att överklaga.