– Det skulle betyda oerhört mycket att ta mig i mål, säger han.
Martin blev kallad "iller" som liten. Han var ständigt i rörelse och snabb. Spelade fotboll och innebandy som femåring och i skolåldern var löpning hans främsta gren.
Vid 14 års ålder gick han över till cykling och deltog i Stockholm Recycling med en vanlig mountainbike. Han lyckades följa ledarklungan vilket imponerade på många.
– Jag satte upp som mål att cykla Vätternrundan när jag var 25.
En stor hjärnblödning för fyra år sedan höll på att sätta stopp för planerna. När jag träffar honom i dag är han fullt inställd på att uppnå målet i sommar även om det i ett första skede blir Halvvättern (9 mil).
Martin minns dagen han blev sjuk med skärpa: "Jag vaknade en lördag och hade lite ont i ena axeln, typ träningsvärk, men jag åkte och jobbade ändå även om jag var tröttare än vanligt. Efter jobbet bestämde jag mig för att hälsa på syrran tillsammans med mina barn. På vägen till bilen kände jag hur det började snurra i skallen."
Han ramlade ihop i garaget och förlorade snabbt känseln i vänstra sidan. Talförmågan försvann samtidigt som en enorm huvudvärk tilltog.
Martin opererades i Uppsala och fick ligga kvar i fem veckor.
– När jag flyttades till Eskilstuna var jag helt inställd på att få ordning på armar och ben så jag skulle kunna idrotta igen.
Han var då helt förlamad i vänstra sidan.
– Jag hade drabbats av brustet blodkärl i hjärnan. Läkaren sa att jag skulle få sitta i rullstol för resten av livet.
Martin vägrade köpa det. Hans inställning var att börja träna så fort som möjligt för att kunna ta sig upp för trapporna till sin lägenhet. Han tror själv att envisheten varit en stor anledning till att han nu är på väg mot Vätternrundan. På en trehjuling.
Martin rör på sig varje dag. Antingen hjälper han grannarna, leker med barnen, fiskar eller cyklar. Nu siktar han mot att hitta ett jobb, börja träna på gym och byta ut den traditionella trehjulingen mot en med racerdäck och många växlar.
– Min nuvarande har blivit för lätt att trampa.
Martins styrka i vänster ben har sakta återvänt och läkarna tror att han kommer att bli fullt återställd där. Han haltar lite och säger själv att balansen kunde varit bättre. Vänster arm vill inte hänga med riktigt även om han kan lyfta den i axelhöjd. Handen har tagit mest stryk.
– Jag kan hålla i styret men det är svårare att skruva eller laga mat med den …
Martin har inte bara Vätternrundan som mål med sin träning; till sommaren vill han ta sig upp på sin vanliga tvåhjuliga mountainbike.
Halvvättern är nio mil, hur ser träningsupplägget ut?
– Jag måste cykla hela våren. Och så bör jag komma till ett gym 2-3 gånger i veckan där det finns en stationär cykel.
Martin kommer troligen köra ihop med "vanliga" Halvvättern-deltagare men säger att han behöver komma upp i tempo för att klara det.
Hur skulle det kännas om du tog dig i mål?
– Stort. Mitt mål på längre sikt är att köra triathlon.
Martin tycker det är svårt att komma ut och träna på vintern. Att träna hemma funkar inte för honom. Han efterlyser därför fler friskvårdssatsningar i Sörmland för dem som har svårt att röra sig.
Hans nästa steg är att börja träna på gym. 25-åringens önskan är också att hitta ett gym anpassat för människor med funktionshinder. Ett ställe där ingen känner sig uttittad.
– Jag skulle önska att myndigheter och föreningar i större utsträckning marknadsförde aktiviteter som rör oss som behöver hjälp, till exempel när olika hjälpmedel testas eller när anpassade jympapass ordnas. Alla som håller på med friskvård borde samarbeta med varandra i stället för att konkurrera.