Anders har ett jobb där han stöttar människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Jag hittar honom på Hjälpmedelscentralen bland rullstolar och höj- och sänkbara handfat. Där har han daglig kontakt med folk som har det svårt i vardagen. Eller till och med befinner sig i livets slutskede.
– Arbetet har gett mig insikten om att man ska ta vara på de små sakerna i vardagen, det man vanligtvis tar för givet. I dag kan du vara en fräsch 45-åring, i morgon kanske du inte kan ta hand om dig själv. Livet kan förändras så snabbt.
Anders är känd för att vara en hålligångare. Han rör sig mer än nödvändigt, tycker somliga. Men Anders är bara expert på att hittar aktiviteter i vardagen.
Som hållpunkter under veckorna kör han två träningspass badminton. En kanonsport som han ägnat sig åt sedan 1972 och som inte sliter på kroppen, berättar han. Ändå har många föreställningen att hälsenorna går direkt om de tar en racket i sin hand.
– Så är det inte alls. Men ju äldre du blir, desto mer noggrann måste du vara med att värma upp före spel.
Anders badmintongäng är en heterogen grupp på tio män från 37 år och uppåt där den sociala biten är lika viktig som den fysiska. Hans kropp mår bra av den höjda konditionsnivån och att ben och vader får jobba. I badminton blir det mer trippande på tå och studsande än hårda ruscher som i innebandy.
– Det är också lättare att spela badminton bra utan att vara så duktig jämfört med tennis. Badminton är lättare att lära sig och få till ett skapligt spel med.
Har inte badminton en töntstämpel över sig?
– Många förknippar badminton med att man springer och fjuttar vid strandkanten, men det är helt annan dimension att komma in i en hall och spela.
Anders har alltid gillat att röra på sig (fotboll, bordtennis, innebandy och rinkbandy förutom att han varit ungdomstränare i friidrott). Dessutom gillar han kroppsarbete. Hellre kör han själv ut 10-12 kubikmeter jord med skottkärra på tomten, än anlitar någon som kostar.
Han köper länskortsbuss och åker buss under vintrarna men lämnar bort tätortskortet då han hellre promenerar de sträckorna. Han har lite åsikter om gymkort.
– I stället för att lägga ut 3 000 kronor på ett träningskort så kan du faktiskt utföra rörelserna gratis i vardagen.
Anders har en motorgräsklippare därhemma för att ansa sin 3 000 kvadratmeter stora tomt. Då och då väljer han att klippa utan drivning och skjuter själv maskinen framför sig.
– Att ta ut sig och utföra en fysisk aktivitet rensar också tankarna.
Denna pigga 64-åring erkänner ändå att även han har krämpor och knaprar tabletter (reumatism).
– Jag tror att det varit bra för min kropp att hålla igång och spela badminton, sitter jag ner länge stelnar jag till.
64-åringen tycker sig se en allt större uppdelning i samhället mellan två läger; en grupp som tränar extremt mycket och har stenkoll på vad de äter. En annan grupp som struntar i hur de ser ut och vad de smäller i sig.
Om igen påpekar han att det inte behöver vara så märkvärdigt att röra på sig. Själv brukar han och frun brukar åka in till stan under helgerna och promenera för att få både motion, ta en fika och kanske möta folk de känner.