Det ena extremloppet efter det andra poppar upp i Sverige. Ibland blandas löpning med simning, som i Ångaloppet i Nyköping, men i andra fall är det just traillöpningen som är i fokus.
Eller som Anders Nordström (banansvarig) kallar det: off-trail.
– Vi har lagt banan på djurstigar, vanliga vägar och stigar de passerar vi bara, säger han.
Det är mestadels i Pilskogen på Åda mellan Vagnhärad och Trosa Art of Running placerat banan.
– Det är all sorts terräng. Lätt- och svårsprunget, upp och ned, säger banläggare Ola Nyberg som just varit ute och satt upp några av de runt 400 markeringspålarna som ska visa vägen.
– Man springer loppet för den fantastiska naturupplevelsen. Det finns ju ingen press av tid eller så, säger han. Springer man den korta sträckan på 11 kilometer i lugnt tempo så klarar alla av det.
– Och man får gå, påpekar tävlingsledaren Eleonor Dalhäll.
Det finns gott om hjort och vildsvin i skogen och har man tur kan man få se ett mufflonfår, även om det snabbt (troligtvis) är på väg bort ifrån dig.
Mitt i skogen, i ren vildmark kan man säga, och så långt ifrån en start i Stockholm Marathon man kan komma.
Men att ställa upp i en sådan här tävlingen behöver dock inte vara svårare än att anmäla sig till ett vanligt asfaltslopp. Men det är klart, med tanke på att tävlingen avgörs den 15–17 april är det nog dags att förlägga resterande träningspass ute i naturen från och med nu.
– Det är det första vi brukar säga. Ge dig ut i naturen. Gå och spring i den miljön du ska tävla, säger Eleonor.
Är det något speciellt man ska tänka på?
– Man springer egentligen på ett mer naturligt sätt här än på asfalt. Börjar man springa i skogen får man tillbaka sitt naturliga rörelsemönster så bara man kommer ut så rör kroppen sig som den ska, säger hon och fortsätter.
– Det gäller egentligen att träna för att möta hindren som kommer ute i skogen. Man ska träna på var man har sin kropp och hur din kropp reagerar på olika rörelser.
– Man ska ha blicken högt upp, inte nere i backen. Då kan man inte planera sin väg, skjuter Ola in.
Att lägga in terränglöpning i sina vanliga löppass ger också positiva effekter för dig som är slätlöpare.
– Tveklöst, säger Anders bestämt. Du blir starkare och kroppen får jobba på ett helt annat sätt. Många känner en press att springa också, men här ute kommer glädjen.
Något som man kan lägga in i sin träning för att bli bättre terränglöpare, om man byggt upp en grundkondition, är hopp och spänst. Det får man bäst genom plyometrisk träning enligt Eleonor och Anders.
Den ena övningen kan vara att man hoppar upp och ned på ett ben, den andra att avsluta ett utfall med ett hopp.
– Men gör det då på ojämn mark. Det är ju den terrängen man sedan stöter på, säger Eleonor och visar.
Vad som är viktigt att tänka på är att ha rätt fotdon. Det bästa är så kallade minimalistiska skor, det vill säga skor utan några stöd.
– Det stärker fötter och fotleder, säger Anders och fortsätter:
– Man ska inte överdriva det här. Vi har det här medfött i oss. Människan kan det här egentligen, det är en grej vi tappat bort eftersom vi lever på platta underlag och på stolar. Släpp ut ett barn här ute i skogen och de bränner bara på.
Så det är bara att ge sig ut alltså. Och som banläggaren lovade... vyerna från utsiktsplatserna är fantastiska.