Hon har varit med i Gladiatorerna och klarat av Klassikern, Linda Holmström från Oxelösund älskar att pressa sig själv. Hon berättar att träningen och tävlingarna är som en själv-boosting.
– Jag tränar mina tjejer i basket, jag har pass på Medley och jag tränar personalen här, så ibland kan det vara skönt att få tycka att man själv är bra. Att man fortfarande kan, säger hon.
Jag har just avbrutit ett arbetspass på ICA i Oppeby som hon och maken Conny driver.
Att fylla på i hyllorna är ett vardagsmoment som gör att Linda håller sig i form. Det andra är hennes dotters basketlag.
– Jag står aldrig stilla på den träningen heller, men det blir ju ingen egen träning.
Mer än en gång i veckan då, men fram till USA-resan ska hon försöka lägga in några fler pass.
– Jag måste köra mer intervaller och backträning. Jag ska försöka åka och träna på någon hinderbana också och det vore bra med lite simträning då vissa hinder har med vatten att göra. Och det är svårt att simma när man har hög puls. Det är så himla lätt att få kallsupar när man är andfådd.
I helgen hann hon med två träningspass. Det första vid elljusspåret på Jogersö.
– Jag sprang 2,5 kilometersslingan och så gjorde jag tre varv på 300-metersslingan och så gjorde jag om allt tre gånger plus en extra 2,5 kilometers runda. Och i söndags gick jag ned till Ramdalen och där hade jag tänkt att springa åtta 400 metersvarv kombinerat med 30 burpees och 20 utfall, men det blev sex. De sista varven gjorde jag i ett långsammare tempo bara för att jag hade bestämt mig för det upplägget.
Allt började i somras då Linda fick en lite överraskande startplats i Superior race i Norrköping.
– Jag hade bara sprungit tre kilometer innan, påpekar hon.
Och det här var ett millopp med 21 hinder. Men tro inte att det stoppade Linda, som delade förstaplatsen med rutinerade hinderbanslöparen Anna-Lee Markstedt O'Dwyer. Att Anna-Lee för någon vecka sedan vann Tough viking, talar om klass.
– Hon har en bra grundfysik så det är inte så svårt för henne att träna upp sig, säger en lite avundsjuk äkta man.
För Lindas del blev det en startpunkt för något nytt. När hon fick tips från organisationen runt Obstacle Race, Toughest, att ställa upp i tävlingen i Oslo anmälde hon sig. Åtta kilometer löpning och runt 40 hinder i och omkring Holmenkollenbacken.
– Vi avslutade med att springa uppför hoppbacken. Springa och springa, det var mest att man gick, säger Linda som berättar att sonen tyckte att hon såg så arg ut, men det var bara ett trötthetstecken.
– Jag brukar alltid kunna le, men det gick inte nu. Man var så fokuserad.
Och trött som sagt.
Att bära sandsäck, hoppa uppför och nedför höga plank, att simma i isvatten kan knäcka den bästa. Linda slutade ändå på en niondeplats och var därmed kvalificerad för VM, som avgörs i Ohio den 25 oktober.
Att tävla i hinderbana börjar bli allt mer populärt. I Oslo-tävlingen stod till exempel runt 250 tjejer på startlinjen.
– Jag tror att hinderbanetävling kan bli lika populärt som crossfit. Det roliga är att det inte enbart är högpresterande människor som ställer upp utan vanliga motionärer också, säger Linda.
Och vem tyckte inte om hinderbanan som barn på idrottstimmen?
– Det är just nu ingen officiell sport, men jag vet att de har pratat med RF så snart kanske. Men jag är ändå med i ett "landslag", säger Linda och gör citattecken rund ordet landslag.
Laget heter OCR Team Sweden och ska alltså försöka plocka medalj i det första organiserade världsmästerskapet.
För Lindas del är målet att kunna genomföra tävlingen och prestera på topp. Att klara av alla hinder.
Senast så föll hon i armgången (monkey bar) över en damm, som var 30 meter lång.
– Jag hade nog klarat den om det inte gungade hela tiden. Man hade ju en person framför sig och en bakom så man var tvungen att flytta händerna i rätt tid och greppa stången när den var på väg ned.
Straffet för att hon föll i var att hon fick vila i tre minuter. Ett taktiskt grepp kan tyckas.
– Ja visst, men jag tycker nästan det är att fuska. Jag skulle inte tycka att det vore så kul att vinna över någon som gjort hela hinderbanan, medan jag kanske tagit ett treminutersstraff.
Ditt mål?
– Att ta mig runt, göra mitt bästa, men finns det egentligen en snabbare 35-åringen, skojar hon.