Vinden från Stadsfjärden är kall. Det är stormen Rachel som dragit in. Över hamnen syns tecken på snöfall och det går små vågor på den översvämmade parkeringen. Ändå befinner sig en grupp frivilliga motionärer vid Vattensportenshus i Nyköping.
Det är dags för ett träningspass. Något anpassat för oss på SN så att det varken blir för mörkt för fotografen eller att vi som inte tränar fryser fast.
Fram tills i mars är det prova-på-pass som gäller, sedan kommer man kunna träna både i Nyköping och Oxelösund. Passen är 60 eller 90 minuter långa och man kan lika gärna träna mitt inne i stan som ute i skogen. Vädret bestämmer mycket.
– Första passet kommer att vara en parcourvariant vid Nyköpingshus, säger Patrik Woss, som är en av instruktörerna.
– Och i hamnen kommer vi också att vara, där finns det mycket bra saker vi kan använda oss av, fortsätter han.
Crossnature är varken Friskis och Svettis med dunkande musik, eller militärträning med en rytande sergeant, utan ett gäng motionärer som samlas för att träna under lite mer ordnande former. En träningsform som helt klart växer i popularitet.
– Det är en kompis till mig i Stockholm, Anna Adelman, som dragit i gång det. När hon var gravid med något av sina tre barn så drog hon i gång barnvagnslöpning med sina tjejkompisar i Bromma och sedan har det fortsatt. Crossnature är en blandning av gamla godingar, berättar Patrik medan han hoppar på stället för att hålla värmen.
– För mig som gammal bollspelare är det här försäsongsträning. Tanken är att det ska vara lättillgängligt, att man ska kunna gå ut och träna där man bor. Vi kör enkla basövningar.
– Funktionellstyrka med lättare löpning. Och mycket lek och skratt, fyller Annis Ljungdahl i.
Det är hon som så småningom kommer att ha hand om Oxelösundsgruppen.
Annis drömmer redan om kvällspass i skogen med reflexband och pannlampor.
– Det är något visst att ligga i skogen och göra situps under en stjärnhimmel, säger hon.
Målgruppen är de personer som inte vill träna på gym, för all crossnatureträning sker utomhus. I ur och skur.
Under den här torsdageftermiddagen mitt i januari verkade dock ett uppvärmt gym ganska lockande för oss som tittar på. Deltagarna gillar dock passet.
Den lilla gruppen samlas för uppvärmning. Här gäller det att snabbt värma upp de stora muskelgrupperna, sedan blir det en liten sektion med coreträning. Det är då alla samlas i en ring i plankpositionen och ska försöka klappa varandra på händerna.
Uppvärmningen brukar egentligen ske medan man joggar mellan de olika övningar men som så mycket annat inom crossnature så är instruktörerna väldigt flexibla vad gäller innehållet.
– Man har ett grundpass, sedan får man sätta det några timmar innan. Allt beror egentligen på vädret och hur många vi är, säger Malin Hellkvist, som liksom Patrik har hand om Nyköpingspassen.
Och på vilken nivå deltagarna ligger. Alla ska kunna ha behållning av träningen.
Vinden, som viner runt den stora huskroppen, blir aningen kallare för var minut som går mycket beroende av isen som ligger kvar vid vasskanten. Det är inte svårt att förstå att alla är ganska påbyltade. Det är mössa, handskar och lager på lager med kläder som gäller.
– Och broddar, säger Annis Ljungdahl och lyfter upp ena foten och visa.
Men även här är det anpassning som gäller.
– Är det halt så gör vi ett lite snällare pass. Vi vill inte at någon ska ramla, säger Malin.
Uppvärmning och magträning följs av lite lekfulla parövningar. Antingen knuffar man kompisen framför sig eller håller emot. Och allt avslutas med att man tacklar varandra fram och tillbaka.
Det blir många glada skratt mellan lyktstolparna på cykelvägen.
Varför är crossnature så bra jämfört med andra träningsformer?
– Frisk luft är det väl ingen som dött av och det behöver vi alla. Sen tycker jag det är roligt att vara ute och träna, säger Annis. Att bara vara ute i naturen gör att man får lite mindfullness också. I stället bara för att springa förbi träden så tränar vi emot ett till exempel
Malin hakar på:
– I dag sitter vi inne ganska mycket. Man tar bilen till jobbet, bilen till gymmet och bilen hem, vi är inomhus hela tiden. Nu är vi ute och kramar träd.
Det sista kommer med ett skratt. Och det var inte enbart Malin som drog på smilbanden den här dagen. Klingande, bubblande skratt överröste nästan stormen några gånger.