Facebook omnämndes 163800 gånger i svensk media mellan januari och december i år. En väldig massa gånger. Dubbelt så många som tvåan, idrottsföreningen AIK. Och jämfört med de politiska partier som omnämnts flest gånger, Socialdemokraterna och Moderaterna, så har de ändå inte omnämnts ens hälften så många gånger var som Facebook.
Siffrorna kommer från Sveriges Annonsörers och mediebevakningsföretaget Opoints årliga varumärkesundersökning där runt 600 varumärken ingår.
– En röd tråd som vi ser bland de mest omnämnda varumärkena är att det är varumärken som berör och påverkar vår vardag på ett eller annat sätt. Det är också varumärken som folk engagerar sig i och tycker till om, vilket även återspeglas medialt, säger Tero Marjamäki, pressansvarig på Sveriges Annonsörer, i en kommentar till undersökningen.
Att Facebook hamnar i topp kan sannolikt ses som ytterligare en spegling av den förändring av samhället som just nu pågår. Aldrig någonsin har det varit så lätt för människor att vara med och ta plats i det offentliga samtalet. Traditionell media utmanas av nya plattformar, som Facebook, där hela världen är potentiell mottagare av ditt budskap bara en knapptryckning bort. Ett inlägg på Facebook kan få en spridning som avsändaren kanske aldrig kunnat tänka sig.
64 procent av svenskarna har Facebook och vi kan se det som ett bevis för att människor vill vara med och påverka. Vill ta plats.
På Katrineholms-Kuriren ser vi också viljan att delta och påverka genom insändare, debattartiklar, kommentarer och tips på saker vi kan skriva om. Och vi ser det genom kommentarerna i de inlägg som vi delar på Katrineholms-Kurirens Facebooksida.
Vi har varit vana att se lokal journalistik som en av demokratins stöttepelare. Men hur påverkar de nya, snabba, lättillgängliga kanalerna för publicering demokratin? Hur ska traditionell media förhålla sig till situationen? Det är frågor som regeringen ställt sig och är bakgrunden till varför man våren 2015 tillsatte medieutredning, som i november presenterade sitt slutbetänkande. Uppdraget till utredningen var att fundera på hur framtidens mediepolitik ska se ut för att allmänhetens behov av allsidig information och individens möjlighet att vara demokratiskt delaktig ska kunna uppfyllas, oberoende av bostadsort.
Traditionell media, som Katrineholms-Kuriren, jobbar på läsarens uppdrag i demokratins namn. Vi verkar i ett land som genom tryckfriheten och yttrandefriheten ger oss möjlighet att publicera vad vi vill, utan censur, men vi gör det ändå med ett stort publicistiskt ansvar. Vår nyhetsrapportering ska vara korrekt och bred, ge plats för många, olika röster. Du kan lita på oss.
I det nya medielandskapet, där det är möjligt för alla att bli publicister, ställs det högre krav på individen att själv vara källkritisk, på egen hand kunna genomskåda propaganda och förstå avsändarens agenda. Du vet inte alltid vem det är som tryckt på knappen, och i vilket syfte, i Facebookinlägget som plötsligt tar fart och delas gränslöst.
Samma dag som varumärkesundersökningen presenterades kom också siffror som visar att det utbildas alldeles för många journalister: 1000 nya utexamineras varje år. Samtidigt har 1300 redaktionella tjänster försvunnit de senaste tre åren, påpekar utredaren Kent Werne i Medievärlden.
Vem behöver en publicist när alla kan vara det?