Det är de tre kraven som ställs på fotografier inom professionell bildjournalistik. Utan kanske ett enda ord får vi ändå en hel story klar för oss, kan se vad som hänt eller kommer att hända. Kolla in damen på Per Larssons foto härintill till exempel. En hel berättelse. I en bild.
1880 publicerades det första fotografiet i en dagstidning och ungefär 20 år senare fick fotografier sitt stora genombrott i tidningar i världen. Men när Katrineholms-Kuriren såg dagens ljus 1917 var ännu inte fotografierna speciellt framträdande, ja, faktiskt fanns inte ett enda foto i det första numret.
I dag, 100 år senare, har de rena fotograferna tagits bort på många redaktioner. Det ställs istället större krav på medarbetarna att vara så kallade multijournalister och upp till en rimlig nivå, på egen hand, kunna hantera allt fler av journalistikens verktyg: pennan, kameran och datorn. Ofta möter du idag en journalist som både intervjuar, tar bilder och filmar. Väl på redaktionen ska det sedan både skivas och bildredigeras, och även göras rörlig bild.
Så här ser situationen ut på Katrineholms-Kuriren också och när vi nu, från årsskiftet, går in i en krympt redaktion, där journalisterna minskar i antal från 21 till 19, blir också multijournalistiken allt viktigare.
Men trots det har vi fortfarande medarbetare som i botten är bildjournalister. Som hanterar kameran som få andra. Som verkligen kan det här med att trycka ner avtryckaren i precis rätt ögonblick för att ta bilden som kanske skriver historia i sig själv.
Och trots utvecklingen mot multijournalistik spelar bilden lika stor roll som tidigare i vår rapportering och i andras. Intresset för bilder har ökat i samhället genom nya medier som Facebook och Instagram där många varje dag publicerar bilder för en uppmärksam publik som hissar eller dissar.
I Katrineholms-Kurirens rapportering tar du sannolikt ofta bilden för given och du skulle troligen inte läsa vår rapportering lika uppmärksamt om inte bilderna förstärkte upplevelsen – trots att vissa läsare ibland hävdar det och ber oss att minska bilderna i storlek och omfång. Vi lyssnar inte på det bildogillande örat. Istället har vi under året skapat nya utrymmen för bilden genom återkomsten av Knut-punkten i tidningen. Här står varje dag en bild i centrum och beskriver vår vardag under vinjetten Klockslaget och samma bild kan också ses på vårt Instagramkonto.
Nu när 2016 är till ända har vi låtit våra bildspetsar plocka fram en del av alla de bilder de tagit under året. Bilder som engagerar, som upprör. Bilder som berör, som vidrör. Som väcker ilska, som ger hopp. Bilder som skriver historia.
Vilka berättelser fångar kameralinsen under nästa år? Det återstår att se.
Gott nytt år!