The norm is trång. Så skriver en av mina kloka och medvetna vänner i en statusuppdatering efter att ha läst Rättviseförmedlingens färska rapport Rättvisaren som granskar vilken bild av samhället vi ger som nyhetsmedier.
Rapporten visar att nyhetsmedier knappast ger den breda (och kanske mer rättvisande) bild av samhället som vi strävar efter. Fortfarande är det mest män som får komma till tals, trots att det ju är vi själva som väljer vem vi ger ordet. Enligt rapporten Rättvisaren ger svenska nyhetsmedier ordet till en man i sju av tio nyhetsinslag. I knappt tre av tio går ordet till en kvinna. I nästan 90 procent av nyheterna är det en person av nordisk härkomst som kommer till tals och bara i åtta procent en person med utomnordisk bakgrund.
Speglar det dagens Sverige? Knappast. Sveriges befolkning består till 50,1 procent av män, 49,9 procent kvinnor. 80,7 procent har nordisk bakgrund, 19,3 procent utomnordisk.
Rättviseförmedlingens rapport visar också att media tycks ha fastnat i de stereotypa beskrivningarna av manligt och kvinnligt. Mannen är för det mesta experten, men i de fall då en kvinna får uttala sig i rollen som expert så är det inom områden som av tradition betraktats som kvinnliga, som skola och vård.
Men kanske är vi lokalmedier lite bättre? Nog kan det väl vara så? Tyvärr finns det inget som indikerar det.
Sedan i våras är Katrineholms-Kurirens sajt kkuriren.se en av många dagstidningar som varje dag scannas av det automatiserade verktyget Shamebot i jakt på bevis på kvinnors närvaro. Resultatet redovisas öppet på Twitter och siffrorna visar att få sajter når målet: jämställdhet i nyhetsrapporteringen. Andelen kvinnor på Katrineholms-Kurirens sajt pendlar mellan ungefär 35 och 45 procent. Men den 13 juli var vi faktiskt bäst av alla! Då hamnade vi på förstaplatsen efter att scanningen visat att vi hade kvinnor med i 52 procent av artiklarna. Snyggt, men knappast tillräckligt. Att vara bäst en dag av 365 är knappast en framgång.
Och att mäta jämställdheten är viktigt om vi ska ändra bilden som vi ger. "Man kan inte förändra något man inte mäter", förklarade Shamebots grundare Max Berggren i branschtidningen Medievärlden i en tidigare intervju och menar att siffrorna blir en motor att skapa förändring.
För medier spelar roll. Vår nyhetsrapportering är en kraft som är med och bygger samhället. Bilderna vi ger påverkar dig, sänder en signal om mäns och kvinnors värde, om ursprungets betydelse för att få och kunna ta plats.
"Se vilka mönster ni skapar", uppmanar Rättviseförmedlingen hur journalister på nyhetsmedier kan försöka förändra bilden.
Mönstret vi skapar just nu är inget att vara stolt över. Vi kan så mycket bättre.
Vi verkar i ett land där vi just i dag firar tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum, en förutsättning för vår tryck- och yttrandefrihet. Att vi då i sju fall av tio ger ordet till en man, snävar av perspektiven och inte tillräckligt brett fördelar ordets makt, är i sig en skam i ett pressfrihetens land och i en demokrati.
Vi lever i ett av världens mest jämställda länder, här borde inte media ge bilden av att "the norm is trång".