Under den nakna och livlösa granskogen leker en grupp grundskolebarn ovanpå sin favoritsten för kanske sista gången på länge.
– Min koja kommer att rivas och virke till en nya kommer säkert att försvinna, men det är bra att det inte sprider sig, säger ett av barnen.
Sedan värmesommaren 2018 har granbarkborren farit fram genom landet och släpat förödelse efter sig. Hittills har nästan fem miljoner kubikmeter granvirke förstörts i Sverige bara i år.
Nu blir det också Björkviksskolans tur att dra sitt strå till stacken och förhindra fortsatt spridning. I veckan börjar kommunen arbetet med att ta ned den angripna granskogen bakom skolan som huserat generationer av pinnkojor, leklust och naturintresse.
– Det här är ett ställe som jättemånga gillar, men jag tror inte så många kommer leka här när skogen är borta, säger ett annat av skolbarnen.
Granskogen har inte bara varit en plats för lek, utan även för lärande.
– Vi använder den mycket i skolundervisningen. Här finns olika barr, kottar, djur och insikter, säger Anders Ericson, lärare på Björkviksskolan, med förståelse för vad som måste göras.
En drabbad skog är också en farlig skog. Efter granbarkborrens dödsbringande framfart, ökar också fallrisken. Med både en skola och ett elljusspår intill anses skogen vara för farlig för att få stå kvar.
Men enligt Katrineholms kommunekolog, Linda Aldebert, finns det flera skäl till att ha kvar så mycket som är möjligt av den redan attackerade skogen.
Dels för att det i angripna träd lever kvar stora mängder av granbarkborrens naturliga fiender vilket hjälper till att skydda skogen från fler angrepp. Och dels för att kommunen har för avsikt att upprätta kommunens första skolskog i området och använda dem nedtagna träden för att bygga så kallade faunadepåer. Högar av död ved vars syfte är att öka den biologiska mångfalden.
– Vi vill skapa en plats där man kan lära sig om natur, säger Linda Aldebert.
När projektet kommer att stå klart återstår att se. Tyngre maskiner kommer de närmsta veckorna att röra sig längre in i skogen medan hästar kommer att användas i avverkningsarbetat allra närmst skolan för att undvika markskador.
Skolans eleverna behöver däremot vänta aningen längre på att få bekanta sig med faunadepåerna.
– Jag tänker att vi kan ha en första etapp av skolskogen färdig till våren, berättar Linda Aldebert.