– Det är helt otroligt, jag kan nästan inte förstå det. Trots att så många kunniga har sagt att jag haft rätt har det blivit avslag efter avslag, och man började tvivla, säger Jan Skånbeck.
1879 köpte Jan Skånbecks farfars far Edeby gård. 1911 köpte Jönåkers häradsallmänning soldattorpet och uthuset som stod på marken, vilket blev startskottet på den strid som sedan Jan Skånbeck skulle ta upp i slutet på 80-talet. Enligt honom och det gamla kontraktet köpte allmänningen bara torpet, inte själva marken. Något som allmänningen har bestridit fram tills nu. Det var även under lång tid inte helt klart var det gamla torpet hade stått.
– Jag visste att det saknades 10 hektar från mina ägor som jag taxerar för men inte kunde mäta ut, säger Jan Skånbeck.
Efter många vändor i domstolen slog Lantmäteriet fast i sitt förrättningsbeslut den 17 december att marken där torpet stod hör till den gamla släktgården Edeby. Skånbeck lyckades redan för sju år sedan lokalisera rester efter de gamla råstenarna där torpet stod. Dock nekades fallet resning av HD. Först 2013 togs det upp av Mark - och miljödomstolen på nytt.
Olle Ekstedt är en numera pensionerad domare som sysslat med fastighetsrätt och arrendefrågor. Han har varit ett stöd och en rådgivare åt Jan Skånbeck i ärendet under många år. Han är ytterst kritisk till hur ärendet har skötts i de olika instanserna.
– Det är en rättsskandal att likna vid Quick-fallet. Det är bara att det är en annan slags mål, som inte intresserar medierna. Det är nästan omöjligt för en person i Sverige idag att hävda sin markrätt, även när det är glasklart som i det här fallet, säger han.
Skånbeck har inte bestämt vad han ska göra med marken, men kan eventuellt tänka sig att bygga upp det gamla torpet igen. I grund och botten tycks lågan bakom den 26 år långa kampen vara rena principer.
– Det handlar inte om värdet på marken. Rätt ska vara rätt, helt enkelt, och man ska inte låta sig bli överkörd av vare sig rättsväsende eller stora bolag, säger Jan Skånbeck.