Håkan Stenström, projektledare på kommunen, förklarar att en hundpark i ett villaområde kan anses störande.
Ylva Eklund växte upp med hundar runt omkring sig, men det var först i vuxen ålder som hon skaffade en egen fyrbening. Hennes bichon havanais lystrar till namnet Bellman och fyller två år i juni.
Tillsammans med några andra hundägare i Bie, tyckte Ylva Eklund att det vore trevligt med en inhägnad i området där hundarna kan leka tillsammans. Det finns en inne i Katrineholm, men ingen i Bie.
Däremot finns en kommunal gräsyta i villaområdet, som skulle passa utmärkt som hundgård, tycker Ylva Eklund.
– Kommunen klipper inte gräset där, utan slår det som hö, säger hon.
Ylva Eklund hörde av sig till kommunen med önskemålet att få använda ytan som hundgård. Men fick nobben.
Kommunens svar lyder: "I dagsläget har vi ingen hundrastgård med i budgeten. Vi tar med din synpunkt tillsammans med övriga inkomna synpunkter vid vårt fortsatta arbete med att utveckla Katrineholm."
Ylva Eklund nöjde sig inte med det. Hon erbjöd sig att med grannarnas hjälp, själv stå för kostnaderna att bygga och sköta gården.
– Det behöver inte vara något stadigt stängsel utan det räcker med rundstolpar och hönsnät. Vi kan samla ihop till det, vi är ganska många som har hundar här. Sen kan vi hjälpas åt att klippa och rensa, säger hon.
Men det hjälpte inte. Svaret blev ändå nej, och Ylva uppmanades att ta kontakt med någon förening som kunde driva frågan.
– Det är tråkigt att de säger nej. Det skulle ju inte kosta kommunen nånting, säger hon.
Håkan Stenström, projektledare på samhällsbyggnadsförvaltningen, förklarar varför kommunen säger nej till önskemålen från Bie. En orsak är placeringen av parken:
– En hundpark ska ligga på betryggande avstånd från permanentboende, eftersom hundar kan uppfattas som störande.
Att privatpersoner åtar sig att bygga och sköta parken, är heller inte optimalt, menar Håkan Stenström.
– Det skulle kunna uppfattas som att det är en viss persons hundpark. Projektet ska heller inte riskera att stå och falla med en persons engagemang. Därför har vi bett henne att ta kontakt med en förening med verksamhet i området, som kan stå bakom önskemålet.
Nu vet inte Ylva Eklund riktigt hur hon ska gå vidare. Någon hundförening att vända sig till finns inte i Bie.
– Jag vill inte släppa ut hunden bara sådär. Det är bättre med en gård, men alla har inte möjlighet att åka in till stan.