I dag finns det cirka 1 800 fartkameror, eller trafiksäkerhetskameror som de egentligen heter, runt omkring i Sverige. De tio senaste åren har det i snitt tillkommit ungefär 100 kameror årligen. Väg- och transportforskningsinstitutet har gjort mätningar som visar att dödsolyckorna minskat med 20–30 procent på sträckor med trafiksäkerhetskameror. Enligt Trafikverket rör det som om 20 liv per år och 70 personer som räddas från att bli allvarligt skadade i trafiken.
– Vi vet att kamerorna gör nytta och allmänheten hör av sig och vill ha kameror på vägarna. Allmänheten har högt förtroende för kamerorna, säger Britt Lisra, utredare i trafiksäkerhet på Trafikverket.
En väg som under nästa år kommer att utrustas med fartkameror är 52:an som passerar genom Flens kommun. På sträckningen mellan Bettna och Vrena, som ligger över gränsen till Nyköpings kommun, ska fyra kameror sättas upp och mellan Bettna och Dämbol i Katrineholms kommun ska tio kameror upp.
– I stort sett hela 52:an blir kameraförsedd, säger Britt Lisra.
Det är en satsning som kostar runt fem miljoner kronor. Att bygga platsen för kameran, dra fem el och montera en kamera kostar omkring 500 000 kronor. Markarbetet har börjat på sina håll längs vägen men först nästa år kommer kamerorna att sättas upp.
– I dagsläget vågar jag inte säga om det blir klart under våren eller hösten, säger Britt Lisra.
Varför Trafikverket väljer att utrusta just 52:an med trafiksäkerhetskameror har flera anledningar enligt Britt Lisra.
– Vi har årligen möjlighet att lämna in önskemål om vilka vägsträckor vi tycker ska få kameror och de ska uppfylla vissa kriterier. Det ska vara en hög olycksrisk, mycket trafik och en medelhastighet som är högre än den som är skyltad, säger Britt Lisra.
Trafikverket har vissa fasta punkter runt om i landet där hastigheter mäts upp, men de gör även extramätningar där det behövs. Trafiksäkerhetskamerorna är utrustade med både kamera och radar och fungerar dygnet runt varje dag. Endast de som kör för fort fotograferas och kamerorna är direktkopplade till polisen.
– Kamerorna ses som ett komplement till polisen. Vi gör det här för att rädda liv och samtidigt sparar vi på koldioxidutsläppen och bullret minskar. Det är win-win. Dessutom har alla möjlighet att hålla rätt hastighet eftersom vi skyltar tydligt, säger Britt Lisra.