Towa tillsammans med Siw Malmkvist och Ann-Louise Hanson under Andra chansen pÄ Stiga Sports Arena i februari. "Jag har mÄnga roliga minnen frÄn Melodifestivalen, inte minst med C'est la Vie 2004.
â Det Ă€r för mycket blommor, hur ska jag orka med att sköta alltihop? Visst Ă€r de fantastiskt vackra, men för mĂ„nga.
Towa Carson visar runt i trÀdgÄrden, slÄr ut med armarna lite teatraliskt. Samtidigt skÀnker hon tacksamma blickar mot vÀnnen Isabella Lindström, som haft blommor med sig och nu gÄr runt och vattnar krukor och amplar. All hjÀlp hon fÄr av sin blomsterÀlskande vÀninna Àr ovÀrderlig.
â Isabella hjĂ€lper mig vĂ€ldigt mycket, och det Ă€r jag sĂ„ tacksam för, konstaterar Towa.
Eller Birgit, som ju Àr hennes riktiga namn. Birgit eller Towa? Vilket föredrar hon?
â SlĂ€kten och grannarna sĂ€ger Birgit. För mina vĂ€nner Ă€r jag Towa. Det Ă€r vilket som, jag Ă€r egentligen inte speciellt förtjust i nĂ„got av namnen. NĂ€r Bengt och jag var ute bland folk och han pratade om "Birgit och jag" sĂ„ frĂ„gade alla vem den dĂ€r Birgit var han verkade umgĂ„s sĂ„ mycket med.
I snart 35 Är har hon bott i huset norr om Eskilstuna. Hon och maken hade det först som sommarviste, innan Bengt pÄ 80-talet byggde permanentbostaden pÄ tomten. I oktober blir det tvÄ Är sedan Bengt gick bort. Fjorton dagar senare fick hon avliva sin hund. DÄ var det riktigt tungt ett tag.
â Bengt hade varit sjuk en tid, man vĂ€njer sig vid tanken att det kanske tar slut. Jag hade ju i alla fall hunden...
SjÀlv tycker hon att hon börjar tackla av nu. NÄgon ny hund blir det inte.
â Jag har varit rĂ€tt pigg. Tills nu, nu dalar det. Jag gĂ„r och tittar pĂ„ allt jag behöver göra, men orkar inte. Jag Ă€r sĂ„ tacksam att jag har vĂ€nner som hjĂ€lper mig, och en manlig slĂ€kting som gör mycket praktiskt Ă„t mig hĂ€r hemma. Ăven mina fantastiska grannar stĂ€ller upp mycket.
â Men det Ă€r ju ett stort plus att kunna bo sĂ„ hĂ€r nĂ€r det Ă€r som det Ă€r. Och inte i en lĂ€genhet eller pĂ„ ett hem.
Den ljusrosa S:t Paulian har Towa fÄtt av en vÀn i StrÀngnÀs, och den har vuxit sig ovanligt stor och vacker. Hon tÀnker att fotot av den kanske kan sprida lite glÀdje i dessa tider av oro och sorg.
Hon har ett antal kÀra vÀnner, dÀr Lasse Lönndahl Àr den allra Àldsta och kÀraste. Han ringer fortfarande punktligt halv tio pÄ tisdagarna.
â Det Ă€r egentligen bara Lasse och Göte Wilhelmsson jag har umgĂ„tts och fortfarande har kontakt med, frĂ„n artistsvĂ€ngen.
En grupp vÀninnor i Eskilstuna umgÄs regelbundet. Annars Àr Towa inte mycket för stora sÀllskap, fester och uppmÀrksamhet. SÄ egentligen har den hÀr vÄren inte varit sÄ annorlunda. Hon fÄr hjÀlp att handla, och tycker det Àr rÀtt skönt att inte behöva synas bland folk. Att bli igenkÀnd och fÄ kritik för att vara ute och trÀngas i butikerna vill hon undvika.
â Jag hade ett par jobb inbokade. Bland annat med Leif Kronlunds orkester pĂ„ en bĂ„t, och en talkshow med Ulf Elfving. Eventuellt skulle jag ocksĂ„ ha varit med pĂ„ Picnic i Parken. Men allt Ă€r instĂ€llt nu.
"Jag försöker streta emot och vill inte ha fler blommor, men vÀnner och slÀktingar kommer med nya." Towa Carson medger dock gÀrna att hon Àr vÀldigt glad över blomsterprakten i trÀdgÄrden.
Hon hĂ„ller fast vid sitt beslut att medverkandet under Andra chansen pĂ„ Stiga sports arena i februari â tillsammans med Siw Malmvist och Ann-Louise Hanson â var hennes sista stora framtrĂ€dande.
â Det var vĂ€ldigt roligt att fĂ„ vara med, det Ă€r inte alla förunnat att bli invald i Melodifestivalens Hall of fame, det Ă€r jag stolt över. Vilken tur, nĂ„gon vecka senare och hela showen hade frusit inne.
HÀr ser du Hanson, Carson & Malmkvist pÄ Stiga sports arena.
Hon har dock slutat nÄgra gÄnger genom Ären.
â Sen har nĂ„gon dragit i mig, och jag har sagt ok. Men nu saknar jag det inte alls. Och vet inte om jag egentligen nĂ„nsin gjort det.
Isabella har hjÀlpt Towa med att handla hem mat hela vÄren. "Hennes stöd Àr ovÀrderligt och jag Àr sÄ tacksam för all hjÀlp jag fÄr av henne, en manlig slÀkting och mina fantastiska grannar."
För sÄ har det varit genom livet. Erbjudanden om turnéer och jobb i USA (Paul Ankas manager kom till Stockholm för att trÀffa henne, men fick vÀnta förgÀves pÄ en sÄngerska som aldrig dök upp) och Tyskland har fÄtt nobben.
â Jag har alltid varit vĂ€ldigt familjebunden och hemmakĂ€r. Mamma och jag var nĂ€stan mer som systrar, speciellt efter att pappa gick bort redan vid 65. Jag ville alltid hem till henne. Och till Bengt. HemlĂ€ngtan Ă€r en hemsk kĂ€nsla.
â Jag har helt enkelt aldrig vĂ„gat mig ut pĂ„ djupare vatten, och jag hörde att folk sa om mig: "Det Ă€r ingen idĂ© att frĂ„ga henne". Jag gjorde mig lite omöjlig. Det kan jag Ă„ngra i dag.
Egentligen, konstaterar hon, har schlagers aldrig varit hennes melodi. Towa ville sjunga jazz, som hon gjorde frÄn början, tillsammans med storband i Stockholm. Och musikal.
â Jag har inte bestĂ€mt sĂ„ mycket sjĂ€lv i min karriĂ€r. Jag skulle ha hĂ„llit i min drömmar och varit mer sjĂ€lvstĂ€ndig. Nu lĂ„ter jag som att jag blivit bitter, men det Ă€r jag lĂ„ngt ifrĂ„n. Jag kĂ€nner mig förnöjd, det Ă€r bra som det Ă€r. Eller jo, jag skulle vilja köpa ett par nya skor. SĂ„ snart restriktionerna slĂ€pper ska jag ta en tur till stan.
"Drömmar? SnÀlla du, jag Àr 84 Är, jag har inga drömmar lÀngre. Det Àr bra som det Àr, jag Àr nöjd." Towa Carson konstaterar att hon nog aldrig haft nÄgra stora önskningar i livet.