Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet och specialistlÀkare pÄ SkÄnes universitetssjukhus.
I Sörmland görs egenprovtagning pÄ tre stÀllen: i nÀsan, i svalget och spott. Men nÀr sjukvÄrdspersonal testar sker det pÄ ett helt annat sÀtt, nÀmligen med ett sÄ kallat nasofarynxprov, eller prov i nÀssvalget som det heter pÄ svenska. DÄ körs en provpinne upp vÀldigt lÄngt i nÀsan, cirka en decimeter. Ett sÄdant prov sker med en speciell provtagningspinne och mÄste i praktiken utföras av sjukvÄrdspersonal.
Att ta prov pÄ sig sjÀlv för corona kan vara obehagligt. Och det Àr svÄrt att göra rÀtt.
â Det Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor som Ă€r mycket kĂ€nsliga för att fĂ„ nĂ„got i nĂ€san, eller som inte kommer tillrĂ€ckligt lĂ„ngt bak i halsen vid provtagning, sĂ€ger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin och specialistlĂ€kare pĂ„ SkĂ„nes universitetssjukhus.
Men det Àr inte bara utförandet av egentestet som Àr problematiskt. Det Àr Àven tillförlitligheten.
FolkhÀlsomyndigheten har gÄtt igenom en mÀngd internationella studier över vilka provtagningsmetoder och provstÀllen som Àr sÀkrast. Studierna visar att det finns stora felmarginaler. Dessutom kommer olika studier fram till olika resultat om vilken typ av prover som Àr sÀkrast. AlltsÄ visar sant negativa svar.
Provtagning enbart i svalget gav enligt vissa studier sĂ€kert svar i bara 20 procent av fallen â det vill sĂ€ga risken för falskt negativa svar var 80 procent. Men andra resultat pekar pĂ„ en sĂ€kerhet pĂ„ upp till 98 procent med denna metod.
Prov tagna i nÀsan Àr tillförlitliga till mellan 80 och 89 procent. 20 procent riskerar alltsÄ att visa fel.
SÀkrast, efter provtagning i nÀssvalget, anses salivprov vara. HÀr visade studierna pÄ en trÀffsÀkerhet pÄ mellan 74 och 100 procent, med ett medelvÀrde pÄ 86 procent.
I studierna har man jÀmfört sÀkerheten med resultaten frÄn prov i nÀssvalget, alltsÄ det sjukvÄrdspersonal tar. Men inte heller denna metod Àr till 100 procent sÀker. Den kan "ge falskt negativa resultat bÄde om provet tas för tidigt i sjukdomsförloppet och likasÄ om det tas sent", skriver FolkhÀlsomyndigheten.
Signar MÀkitalo, smittskyddslÀkare i Sörmland, konstaterar att det alltid finns viss risk för falskt negativa svar nÀr man letar efter bakterier eller virus.
â Alla prov Ă€r sĂ„dana, sĂ€ger han.
Signar MÀkitalo, smittskyddslÀkare vid Region Sörmland.
Professor Magnus Rasmussen anser att man mÄste acceptera en viss felmarginal, och att olika sÀkra metoder kan anvÀndas i olika sammanhang. PÄ sjukhus, exempelvis, dÀr det Àr extra viktigt med en sÄ hög sÀkerhet som möjligt, Àr prov i nÀssvalget (nasofarynx) det sÀkraste. I andra sammanhang kan sjÀlvtester fungera tillrÀckligt bra.
â Det trĂ„kiga svaret Ă€r nog att vi fĂ„r acceptera att det finns olika nivĂ„er av sĂ€kerhet, sĂ€ger han.
SjÀlv har han undersökt salivprov, en provtagningsmetod som han anser Àr lovande eftersom den Àr enkel att utföra och verkar ha ganska hög tillförlitlighet. Men Àven hÀr finns det skillnader beroende pÄ hur provet tas. De studier som Rasmussen gjort tyder pÄ att metoden blir bÀttre om man harklar sig innan man lÀmnar salivprovet.
Om det kan vara svÄrt för vuxna att provta sig, Àr det Ànnu svÄrare för barn. Och det finns fÄ studier pÄ hur egentester pÄ barn fungerar. De som finns har svÄrtydda resultat.
â Jag tror det Ă€r mycket svĂ„rt för förĂ€ldrar att ta bra prov pĂ„ sina barn, sĂ€ger Magnus Rasmussen.
Samtidigt Àr han tveksam till att utsÀtta barn för provtagning i nÀssvalget, eftersom det Àr plÄgsamt och inte stÄr i proportion till risken för barn att bli svÄrt sjuka i covid-19.
Men Àr inte testerna i nÀssvalget, Àven bland barn, en del i den svenska strategin att hÄlla nere smittspridningen?
â Det finns olika syner pĂ„ det. En tanke Ă€r att frĂ„n hösten börja screena skolbarn. Nu rekommenderar man att om mĂ„nga i en skolklass har covid-19 sĂ„ testar man alla, Ă€ven de som inte har symptom. Men att göra det med prov i nĂ€ssvalget skulle leda till masstestningar och det fungerar inte. Dels handlar det om resurser, dels om att det Ă€r besvĂ€rligt att göra nasofarynxprov pĂ„ barn. Om ett barn dĂ€remot behöver uppsöka sjukhus tar man prov i nĂ€ssvalget, sĂ€ger Signar MĂ€kitalo.
Den metod som anvÀnds för egenprovtagning i Sörmland bedöms ÀndÄ ha hög tillförlitlighet, enligt smittskyddslÀkaren, just tack vare att prov tas pÄ tre olika sÀtt.
â Den kombinationen Ă€r sĂ„ bra man kan komma utan att ta prov i nasofarynx, sĂ€ger han, men konstaterar samtidigt att det alltid finns en viss risk för felaktiga svar.
â Det kommer alltid att finnas nĂ„gra man missar av en eller annan orsak, sĂ€ger Signar MĂ€kitalo.
SÄ hur ska man dÄ tÀnka, om man tagit prov och fÄtt ett negativt svar?
â Om man Ă€r förkyld, men har testat negativt, sĂ„ betyder det inte att man ska gĂ„ till jobbet med symptom och utsĂ€tta andra. Och om man har tydliga symptom som kan vara covid fĂ„r man ta ett nytt test, sĂ€ger Magnus Rasmussen.
Samma sak sÀger Signar MÀkitalo: den som Àr sjuk ska stanna hemma.
Men pÄ 1177.se fÄr man ett helt annat besked. DÀr stÄr det att man kan ÄtergÄ till arbetet eller skolan om man fÄtt svar att testet var negativt.
MĂ€kitalo har en annan uppfattning â man ska stanna kvar hemma vid symtom.
â Det Ă€r det allmĂ€nna rĂ„det som gĂ€ller alla, alltid.
Tycker du att formuleringen pÄ 1177.se vid negativt provsvar borde formuleras annorlunda?
â Jag behöver fundera pĂ„ saken, skriver Signar MĂ€kitalo i ett mejl till tidningen.