Kommuner ska inte fösa bort folk som inte stör

Kommuner bör inte förbjuda tiggeri.

Kommuner bör inte förbjuda tiggeri.

Foto: Eva Marklund

Ledare2021-03-02 19:00
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

Folk som lever i utsatthet ska behandlas med respekt. Men flera svenska kommuner resonerar annorlunda. Det gäller tiggare som föses bort med förbud och regleringar.

För närvarande är det 14 kommuner. Det rapporterade SVT Nyheter i tisdags. Katrineholm och Eskilstuna är två av dem.

När kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) i Katrineholm uttalat sig i frågan har han varit tydlig. I hans ögon är tiggeriet ovärdigt och tiggarna ska resa tillbaka till sina hemländer.

Men det är inte heller så här ordningslagen ska användas. Den är till för att förhindra ordningsstörningar. Politiker ska inte sätta upp regler i syfte att mota bort människor, som varken skadar eller stör. Riksdag och regering måste därför se till att stänga det utrymme Högsta förvaltningsdomstolen gett kommunerna.

I Eskilstuna är det inte lika rakt och klart som i Katrineholm. Från kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) hörs det ofta att byråkratin ska göra det krångligare för människor att leva på tiggeri. Men i reportaget från SVT Nyheter berättar han att tillståndet är en fråga om social kontroll.

Vad han exakt menar med det är oklart. Men vad som däremot är klart är att tiggeritillståndet inte hanteras av polisen annorlunda än andra tillståndsansökningar. Det är allt polisen gör och den verksamheten är inte någon förlängning av kommunens socialtjänst.

Det är inte första gången ledningen i Eskilstuna visar prov på okunskap. Tillsammans med kommunalrådet Jari Puustinen (M) har Jimmy Jansson velat styra både storlek på ansökningsavgift och längd på tillståndstid. Dyrt och kort var deras idé. Men sådant ligger på Polismyndighetens bord att bedöma – inte kommunpolitikernas. Den bedömningen utgår från lagen, inte från politiska önskemål. Följdriktigt gäller tillståndet i tre månader och avgiften på 320 kronor ska täcka administration av detta och inget annat.

SVT-granskningen visar också att det i Sverige har delats ut böter vid tre tillfällen på snart två år för tiggerirelaterade överträdelser. Bara i ett av fallen har betalning skett. Samtliga handlar om rumänska medborgare som bötfällts i Eskilstuna.

Att det delats ut så få böteslappar är inte konstigt. Antalet kommuner som på ett eller annat sätt förbjuder eller begränsar var människor får tigga är lyckligtvis få. Polisen har också andra saker som prioriteras högre. Coronapandemin har dessutom hindrat människor från att lämna sina hemländer för att komma till Sverige.

När Jansson fick ta del av siffrorna från SVT-granskningen var hans svar märkligt. Enligt honom är syftet inte är att jaga in pengarna. 

Men sanktionerna är det som upprätthåller reglerna. Om böterna inte spelar roll – varför då över huvud taget bötfälla människor som saknar tillstånd att tigga?