Senaste författaren i följetongen om vårt torg har kallat sig "Ett torg för allt och alla". En rätt passande signatur kan man tycka, eftersom torget i dag minst av allt är till för allt och alla. Frånsett den härliga skridskobanan på vintrarna och möjligheten att ta sig en pilsner under Katrineholmsveckan, så är torget under resten av året mest en blåsig och ödslig yta som man skyndar sig över så fort man kan.
För 25 år sedan fick Katrineholm utmärkelsen "Sveriges stadskärna". Bakom det låg flera års hårt arbete. Bland annat hade "raggarbacken" jämnats med marken och det nedslitna kvarteret bakom torget mot Fredsgatan rensats upp. Centrumföreningen hade bildats.
Vi som var med redan på den tiden minns den hårda kritiken i insändarspalterna och hade dåtidens politiker gjort som nu föreslås, lyssnat på de högljudda stormarna, så hade det aldrig blivit någon utmärkelse 1997.
Det är väl ingen som tror att kommunen i dag skulle få någon utmärkelse för sin "vackra, moderna och stilrena stadskärna". Däremot skulle de nu liggande planerna – tillsammans med en del ytterligare utvecklingsarbete – kunna göra det motiverat att i vart fall skicka in en ny ansökan.