Håll rätt på stålarna under pandemin

Kommuner och regioner måste kunna lita på att skyddsutrustningen de köper in är säker.

Kommuner och regioner måste kunna lita på att skyddsutrustningen de köper in är säker.

Foto: ADAM IHSE / TT

Ledare2020-07-05 18:00
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

När krisen slår till kan det bli bråttom. Nödvändiga kontroller åsidosätts eller förenklas för att påskynda det som måste ordnas. Men det kan också innebära risker.

Kontroller av företags bakgrund, förmåga att leverera produkter och tjänster är viktigt för att förhindra skumraskföretag från att lura till sig offentliga medel. Det handlar också om att säkra att man får det man betalar för. Bland annat är det viktigt att skyddsutrustning som köps in till offentlig verksamhet är säker och uppfyller en rad olika kvalitetskrav. Tanken är att utrustningen ska skydda personal och patienter från sjukdom.

Så verkar det inte vara i fallet med det tiotal kommuner och regioner som köpt in andningsskydd med falsk CE-märkning, som SVT:s Uppdrag Granskning avslöjade i veckan. Skumraskföretag har förfalskat certifikat för att kunna sälja andningsskydden, som vid testning visat sig släppa igenom tio gånger mer smådroppar än miniminivån tillåter. 

Eskilstuna kommun är en av dem som köpt in andningsskydd med falsk CE-märkning. Enligt kommunens upphandlingschef har gällande rutiner för upphandling följts. Också Region Sörmland har i början av pandemin köpt in de bristfälliga skydden Kommunerna och regionerna har litat på att leverantörerna tillhandahållit säkra produkter, vilket skurkarna verkar ha dragit nytta av.   

Hur det hade kunnat ske är än så länge oklart. Det kan handla om slarv eller bristande rutiner. Men det kan också vara så att behovet av att snabbt skaffa fram skydd trumfat försiktigheten. Oavsett orsak behöver det som hänt utredas och de som lurat till sig offentliga medel, och riskerat personal och patienters hälsa, ställas till rättsligt ansvar.

Liknande lurendrejerier har uppmärksammats i bland annat Litauen, Belgien och Nederländerna. På andra håll som i Italien har det handlat om att produkter som beställts inte alls anlänt. 

Enligt antikorruptionsorganisationen Transparency Internationals italienske chef, Davide Del Monte, har italienska myndigheter frångått upphandlingsregler, och på så vis blivit lurade. Bedrägerierna hade kunnat förhindrats med enklare bakgrundkontroller. Han varnade för att bedrägerier av denna typ ökat under pandemin, särskilt mot sjukvårdsektorn. 

Det är skäl till att vara särskilt varsam när offentliga medel används och fördelas. Det gäller inte bara vid upphandling av skyddsutrustning under en pandemi, utan också när den av smittan åsamkade lågkonjunkturen ska vändas och ekonomier återstartas.

Pengar, oavsett om det gäller lån eller bidrag, från den av EU-kommissionen planerade återhämtningsfonden måste gå till avsedda investeringar i bland annat infrastruktur och digitalisering. Pengarna som betalas ut måste gå att följa upp, och resultaten av satsningarna ska redovisas.

Skattemedel och europeiska krispengar ska inte hamna i fickorna på italienska mafiosos, ungerska oligarker eller andra skurkar.