Katrineholm visade upp sig från sin bästa sida, med strålande sol och blå himmel, när mästarlaget i volleyboll, KVK, skulle firas på Strömplan.
Och så dök de upp, en och en i folkhavet. Med guldhattar och stora segerleenden.
Trötta, hesa men glada KVK-spelare. Glada över att ha försvarat sitt SM-guld, att ha spelat drömvolleyboll i den avgörande finalen och över alla människor som invaderade Strömplan för att hylla laget.
Klacken, De Svarta, var på plats med trummor, sång och tutor. Och Håkan Olsson var speaker – kändes nästa som om vi vore i Duveholmshallen. Guldtränaren Daiva Simokaitiene drog igång SM-guld-sången, för tusende gången det senaste dygnet.
Sist att ansluta till laget var lagkapten Natalja Tinina, utan röst men med SM-bucklan. Ett stort kramkalas utbröt innan Göran Dahlström, Kommunstyrelsens ordförande (S), till orda.
- I år igen, i år igen, sa han och rev ner långa applåder.
- Nu står vi här med detta härliga gäng, som ibland nog har varit ensamma om att tro att det skulle gå hela vägen. Jag är optimist och positiv men jag har tvivlat under säsongen. Men det är bara att hålla med tv-sporten som sa att gänget från Katrineholm ger sig aldrig.
Spelarna fick varsin guldtavla av Göran Dahlström och Lars Härnström.
- Den är fin men vilken min jag fick till, skrattade passaren Emma Westerberg.
Natalja Tinina fick ta en mot en segercheck på 35- 000 kronor av kommunen. KVK-ordförande Lillemor Melin Sving jublade.
- Jag är så stolt över laget, över Daiva och Pinge som fick ihop laget. Och jag vill tacka alla för det stöd vi fått under säsongen.
- Det här är en fest för er också, sa Natalja Tinina till publikhavet.
Flera skumpaflaskor öppnades, det fotades och klackens sång ville aldrig ta slut.
- Det är helt fantasiskt, jag trodde inte att det skulle komma så här mycket folk, sa lagkapten Natalja Tinina.
- Jag kan inte riktigt fatta det, vilket stöd!, sa Elin Pettersson.
Från Strömplan gick KVK:s segertåg vidare till St Djulö för en bit mat och segerskumpa. Och så vitt vi vet så pågår guldfesten ännu ...