Det är skillnad på hur många som fortsätter till högskola och universitet i Katrineholm och Vingåker. Enligt siffror från Universitetskanslerämbetet går 40,2 procent av de unga i Katrineholm vidare till högre studier. Siffran för Vingåker är 27,5 procent. I hela landet går 43,9 procent vidare till högskolan och i länet är siffran 38,9 procent. I Södermanland, liksom i resten av landet, är det betydligt fler kvinnor än män som går vidare till högskola, 45,9 procent av Sörmlandskvinnorna har vid 24 års ålder börjat på högskola eller universitet, men bara 32 procent av männen.
Flest i landet, 83,2 procent, av Danderyds unga har vid 24 års ålder börjat på högskolan. Storfors ligger lägst, med bara 13,3 procent av 24-åringarna i högre studier. Katrineholms siffra är förhållandevis hög, men bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S), vill att den ska vara högre.
– Det är en inriktning vi har, att fler ska studera vidare. Från att ha varit dominerat av stora industriföretag har vi mycket mer differentierat näringsliv idag och utbildad arbetskraft behövs. Det behövs även för att rekrytera nya lokala företag hit, säger han.
Peter Karlsson är rektor på Duveholmsgymnasiet, med elever från både Katrineholm och Vingåker. Trenden, säger han, är att det talas om att främst de studieförberedande programmen är ett steg på vägen, men inte räcker i sig själva för de yrken eleverna strävar mot. Han tror att läget ofta kan ha betydelse för vidare studier.
– Vi har Örebro universitet, Mälardalens högskola, Linköpings universitet rätt nära. Det blir förutsättningar för att ta sig vidare.
Skolan måste ha öppet sinne och visa eleverna att det går att välja om och välja nytt. fortsätter Peter Karlsson.
– Det man väljer som 16-åring i gymnasievalet är kanske inte alltid vad man vill göra som 24-åring. Studie- och yrkesvägledarna är viktiga i att hitta vägar och visa att det går att byta inriktning.
Frågan om Vingåkersungdomarnas högre studier är aktuell i kommunen, säger Helena Edrenius (S).
Helena Edrenius (S) är barn- och utbildningsnämndens ordförande i Vingåker. Hon kan konstatera att frågan om att få går vidare till högre studier är aktuell i kommunen och i bildningsnämnden.
– Jag har fått indikationer på att våra ungdomar jobbar ett tag efter gymnasieutbildningarna och söker högskola när de blir lite äldre. Men då bor de ofta inte kvar i kommunen och därför är det svårt för mig att få ren fakta om det verkligen är så, säger hon.
Vingåker saknar egen gymnasieskola, men Helena Edrenius tror inte att just det påverkar.
– Vi har ju avtal med flera olika gymnasieskolor, det ger ju valfrihet, säger hon.
Något som däremot påverkar, är att Vingåkers kommun har förhållandevis många nyanlända, som inte är behöriga till högskolan.
– Vi har många som inte klarar svenska språket. De kommer inte in, helt enkelt, säger Helena Edrenius.
Hon tror också att det kan ligga något i själva studiekulturen, att många vårdnadshavare själva saknar hög utbildning.
Lösningen menar hon ligger i att informera om vikten av studier, underlätta för invånarna att kunna välja olika studieformer och ha ett bra samarbete med högskolor och Viadidakt. Kommunen har anställda studie- och yrkesvägledare på 1,5 tjänst, som informerar och hjälper eleverna att hitta rätt.