Under onsdagen drabbade åtta politiker samman i den första partiledardebatten i riksdagen sedan coronaviruset tog sitt grepp om Sverige. Som väntat var pandemin och dess samhällseffekter de stora frågorna.
Statsminister Stefan Löfven (S) idkade självinsikt när det gällde Sveriges hantering av smittan: Testningen för corona borde varit på plats tidigare och nått bredare grupper. Den stora smittspridningen bland äldre på särskilda boenden har också visat på brister inom äldreomsorgen. Rutiner och kunskaper om hygien- och skyddsrutiner har varit bristfälliga inom omsorgen.
Också den höga personalomsättningen´kan vara en av anledningarna till att smittspridningen inom den varit stor. Om det var partierna överens. Många inom omsorgen är timanställda, vilket kan ha lett till att personal med symtom ändå tagit sig till arbetet för att inte få för hög frånvaro.
Att fler inom omsorgen behöver gå från timanställning till fasta anställningar, är också en viktig målsättning som flera riksdagspartier på ett eller annat sätt ställde sig bakom under debatten.
I riksdagen rådde det enighet om att en coronakommission ska inrättas för att utvärdera den svenska krishanteringen under pandemin. Det handlar om äldreomsorgen och av hälso- och sjukvården och av åtgärderna för att lindra de samhällsekonomiska konsekvenserna av coronaviruset.
Men det finns fortfarande några frågor att besvara. Vem är det kommissionen ska granska? Vem ska bli ansvarig utredare och när ska slutsatserna redovisas?
Bland annat har regeringen föreslagit att kommuner och regioner är de som ska granskas, och att kommissionens slutredovisningen ska ske i november 2022, det vill säga två månader efter nästa riksdagsval. Moderatledaren Ulf Kristersson (M) invände mot detta, slutsatserna bör presenteras redan året innan. Han instämmer i att kommunerna och regionernas arbete med coronaviruset ska granskas, men också regeringen och svenska myndigheter. Han föreslog också att politiskt oberoende experter bör vara ansvariga för kommissionen.
På flera punkter har Kristersson rätt. En utredning av hanteringen av pandemin måste till. Hur och när åtgärder satts in, och om de gett önskvärd effekt, kan vara ovärderliga lärdomar att ta med sig inför andra viruskriser. Därför är det viktigt att också regeringens och myndigheternas arbete med pandemin granskas. Att tillsätta politiskt oberoende experter är också vettigt.
Frågan när slutsatserna ska redovisas beror på när startskottet för kommissionen går, och hur omfattande uppdraget ska vara. Det är viktigt att väljare med kommissionens slutsatser som underlag kan utkräva ansvar från beslutsfattare, gärna då inför ett riksdagsval. Det är också bra om kunskapen som en coronakommission kan samla på sig presenteras så fort det går, så att åtgärder kan komma på plats. Men när nästa val infaller måste ses som en underordnad fråga.
Det viktigaste måste vara att Sverige står redo för framtida pandemier och andra svåra kriser.