Den gångna långhelgen hade vi driftstörning på vårt bredband hemma. Det är så det heter, störning, oavsett hur länge den pågår. I det här fallet gick nätverket ner torsdag eftermiddag och vaknade till liv på tisdagsmorgonen.
Orsak? Jag vet inte. Hur kommer det sig? Ja, det är den intressanta frågan.
Fibernätet i Eskilstuna ägs av Eskilstuna energi och miljö. Driften sköts av en kommunikationsoperatör som sedan december 2020 är företaget Ip Only. Den som kunden har kontakt med är tjänsteleverantören som är de olika bolagen som erbjuder bredbandstjänsterna – Bahnhof, Telenor, Boxer och så vidare.
Därmed är det också till tjänsteleverantören man ska vända sig vid driftstörningar. Det är den enda kontaktvägen. Störningarna kan bero på problem hos tjänsteleverantören. Men de kan också vara orsakade av något som händer hos Ip Only.
I det senare fallet ska tjänsteleverantören kontakta Ip Only som förklarar läget varpå tjänsteleverantören ska återkoppla och begripliggöra för kunden. Så sker i bästa fall. I sämsta fall blir det glapp i denna kommunikationskedja, vilket gör att kunden blir utan svar om vad som har hänt och när felet åtgärdas. Glappet är liksom inbyggt i systemet. Så blev det nu.
I vårt fall var helgens bortkoppling en olägenhet men inte så mycket mer. Vi löste det vi behövde på andra sätt, med andra uppkopplingsmojänger. När allt kommer omkring finns mer existentiella saker att tänka på i dessa tider.
Samtidigt är det inte så denna infrastruktur, vilket fibernätet är, ska fungera. År 2022 är allt mer av människors liv och hem uppkopplat. Det kan vara arbete hemifrån men även att få allt från billaddare till dammsugare att gå igång.
Under alla omständigheter är det inte meningen att kundupplevelsen – ännu ett av de där orden – ska gå ut på att betala allt mer för sin maktlöshet.
För detta är i grunden ett så kallat naturligt monopol där kommunikationsoperatören är monopolist i relation till kunden. Sådant hanteras vanligtvis via en politisk relation och politiskt ansvar. Men här är det brutet. Operatören har knappt kontakt med kunden och är någon annan än det kommunala bolaget som i sin tur står ett halvt steg bort från kommunpolitiken.
I teorin kan kunden ändå på något sätt hävda sina intressen via denna kedja. I praktiken kan alla aktörer skylla på alla, vilket de också gör med stor framgång.
Så kan vi inte ha det.