Är det där allvarligt ment? Nej. Sannolikt en onödig bluff.

Bokstavligt läst säger Kommunals varsel mot privata vårdföretags äldreboenden (och vårdcentraler) detta om äldrevården: I pågående pandemi, med personalfrånvaro och extrabehov av övertid och vikarier, varslas stopp för nyanställningar, mertid och övertid från 15 januari.

En vecka senare: allmän strejk vid, påstås det, ”ett stort antal äldreboenden och vårdcentraler”. Det är en överdrift till. Strejk bland undersköterskor, som skulle drabba äldre ytterligt hårt, varslas vid en handfull boenden i Stockholm, Östergötland och ett par håll till, fast inte i Sörmland.

Ändå ser det illa ut. Och inte förskönas det av en släng från förbundsordförande Tomas Baudin: Gillar inte kommunerna att äldre på grund av trilska arbetsgivare blir utan vård? Då kan de ju återkommunalisera det hela.

Det här löser nog Medlingsinstitutet snart, deras åttonde insats sedan i november. Vad som hakat upp sig är hur man till privat vårdsektor översätter kommunsektorns avtal. Det senare är prov på något Kommunals ledning med fördel kunde tala mer om, hellre än kampfraser på ordförandenivå.

Kommunal vill på goda grunder lyfta yrkes- och vidareutbildade i sin del av vårdsektorn. Som flera gånger tidigare har de rätt uppfattat var yrkesintresse och arbetsgivarintresse möts. Äldrevården behöver ta in anställda som är nya i arbetslivet, utan att det blir alltför dyrt. Samtidigt behöver lönesättningen ta hänsyn till dem som med utbildning, erfarenhet och fortbildning bygger på sin kompetens och utvecklas i yrket.

Årligen skapas därför 0,6 procents större löneutrymme för lokal, individuell fördelning bara efter utbildning, specialistkunskap, yrkesutveckling och andra sådana faktorer som är inskrivna i kollektivavtalet. På ytan kan det te sig som något högre löneutveckling än i det normerande Industriavtalet. Men det åstadkoms genom att det bromsas lite grann på andra håll, såsom i lägstalönerna för nyanställda.

Hur detta ska överföras till privat drivna äldreboenden – alltså en smalare verksamhet med färre yrken och undergrupper än kommunsektorn i stort – har det blivit oenighet om. Gissningsvis finner Medlingsinstitutet att i företag med bara äldrevård blir det mest likvärdigt med motsvarande del av övrig arbetsmarknad om arbetsgivarparten får godta att det kostar något mer än i genomsnittet i kommunsektorn.

Medlingsinstitutet är en utmärkt inrättning, som brukar lyckas bra. Men trygg förvissning om att institutet ordnar saken kan locka till att spela duktig med överhäftiga varsel. En ordförande som söker uppmärksamhet kan, riskfritt för egen del, elda på ilskan i ovidkommande delar av samhällsdebatten.

Låt bli det! Men tala gärna om hur Kommunal gång på gång visar skicklighet i att nå lösningar som gynnar medlemmarnas yrkesintressen. Så är det även i uppslutningen ihop med Metall, bakom PTK:s och Svenskt Näringslivs nya, konstruktiva huvudavtal.