Ăven i klimatpolitiken Ă€r det givande att jĂ€mföra Sverige och Finland. LĂ€nderna liknar varandra, i historia, samhĂ€llsorganisation och vĂ€rderingar, men till stor del ocksĂ„ i nĂ€ringsliv, natur och geografi.
Finland Àr Ànnu mer skogsland Àn Sverige. Skogsbruk och skogsindustri Àr grunden för mycket av samhÀllsekonomin. NÀr man stÀller samman vad lÀndernas produktion medför av bÄde utslÀpp och upptag av vÀxthusgaser, blir bilden delvis likartad.
Ett antal tÀnkvÀrdheter i sÄdana frÄgor finns i en översikt över hindren för finlÀndsk klimatpolitik, frÄn finlÀndska riksdagens egen tankesmedja, Sitra. Den Àr en intressant företeelse i sig, en stiftelse under riksdagen med 180 anstÀllda, som förvaltar en rejÀl kapitalfond och med avkastningen Ästadkommer framtidsinriktade studier till stöd för samhÀllsdebatt och politik.
LÀgger man Sitras svensksprÄkiga sammanfattning bredvid den svenska utslÀppsstatistiken frÄn NaturvÄrdsverket sÄ syns en del av vÀrde för debatten pÄ vÄr sida om à lands hav.
Det aktiva skogsbrukets nettoökning av skogarnas biomassa vÀger upp en betydande del av den övriga produktionens utslÀpp. Men Finland Àr i befolkning drygt halva Sverige, sÄ skogens relativa roll, Àven i klimatpolitiken, Àr Ànnu större dÀr.
Rapporten pekar pÄ vikten av att se till vilken mark skog vÀxer pÄ. Förmultning i torvmarker frigör sÄ mycket koldioxid, att det motverkar en del av det betydande nettoupptaget i skogsbruket i stort. Torvmarker behöver ha delvis andra skogsbruksmetoder, och en del uppodlade torvjordar bör Äterbeskogas. Det kan vara ett bidrag till nyanseringen av Sveriges polariserade skogsdiskussioner. I bÄda lÀnderna kan mer satsas pÄ att utvidga skogsarealen pÄ marker dÀr det Àr möjligt.
Torv Àr en lÄngt större frÄga i finlÀndsk Àn i svensk klimatpolitik, Àven om dikade vÄtmarkers utslÀpp hör till de i Sverige ofta försummade Àmnena. Torven Àr vid sidan av stenkol och rysk fossilgas en av orsakerna bakom att Finland ligger skyhögt över Sverige i utslÀpp frÄn fastighetsuppvÀrmning och elproduktion.
Men förklaringarna Àr fler: Finland saknar fjÀllkedja och kan inte ha Sveriges betydande vattenkraft, och Sverige satsade mer pÄ kÀrnkraft.
Följden Àr att Finland i internationell statistik ligger 138 procent högre Àn Sverige i vÀxthusgasutslÀpp per invÄnare frÄn förbrÀnning av fossila brÀnslen. BÄda lÀnderna har dÀr pÄ tio Är förbÀttrat sina noteringar med bortÄt en tredjedel. Men skillnaden Àr kvar. DÀr finns den klimatpolitiska bakgrunden till Finlands investeringar i ett par nya reaktorer.
Intressant för svensk del Àr Sitra-rapportens rekommendation om Àndrad lagstiftning för att möjliggöra smÄ kÀrnkraftverk, som Àven ger hetvatten till fjÀrrvÀrme. De kan dÀr ersÀtta torv och stenkol och förbruka mindre av skogsbrukets sidoprodukter.
Det Àr mer i rapporten som kÀnns igen och Àven i Sverige Àr segt och svÄrt att fÄ gjort: Skattereform med högre skatt pÄ fossila fordonsbrÀnslen. LikasÄ snabbare och enklare tillstÄndsprocesser för bÄde kraftledningar och vindkraftverk.