Vladimir Putin har föreslagit ett nytt säkerhetsavtal mellan Ryssland och USA. Det ligger på den ryske presidentens hemsida och bör ses som oacceptabelt, såväl för USA som för alla europeiska demokratier.
Huvudpunkterna är följande: Ett stopp för Natos utvidgning. Ett förbud för amerikanskt försvarssamarbete med tidigare sovjetstater förutom de baltiska Nato-medlemmarna. En rad begränsningar som i praktiken gör det omöjligt för USA att skydda sina allierade i Europa.
Men det räcker inte att avvisa Putins påhitt, vilket den amerikanska ledningen redan gjort. Det gäller att inte acceptera själva utgångspunkten för den diskussion som Moskva vill föra – att mindre staters öde bestäms av andra, militärt starkare länder. Framför allt gäller det att se att ryska statsledningens manövrer handlar först och sist om Ukraina.
Putin vet att Nato inte är något militärt anfallshot mot Ryssland. Han vet också att ryska armén inte kan göra något verkningsfullt mot något Nato-land. Inte heller kan Putin lita på att han inte utlöser en konfrontation med USA vid ett angrepp på Finland eller Sverige.
Det han har är Ukraina, som den ryska regimen betraktar som en del av sitt imperium och vars självständighet man ser som ett historiskt missförstånd. Det är där Ryssland för krig.
Men det är också en kraftmätning där mycket gått emot Moskva i år, eller åtminstone tre saker:
1. Det har slutligen sjunkit in i Kreml att Ukraina inte kommer att genomföra fredsavtalet i Donbasskriget på Rysslands villkor. Man kommer inte att återintegrera de nu ockuperade områdena men låta Moskva behålla kontrollen över dem och destabilisera Ukraina.
2. Ukrainska staten har ingripit mot ryska femtekolonnare i landet. Det gäller framför allt Viktor Medvedtjuk, som bland annat varit stabschef hos Ukrainas tidigare president Leonid Kutjma, och hans företag.
Medvedtjuks affärer i Ryssland och hans nära relationer med den ryska makteliten har gjort att han använts som en kontaktväg till Kreml. Men i början av året frös den ukrainska regeringen hans och familjens tillgångar på grund av anklagelser om stöd till Ukrainas fiender. Under hösten häktades han på grund av samma misstankar. Det gäller illegal införsel av kol från ockuperat territorium i Donbass och olaglig utvinning av olja och naturgas i det ockuperade Krim.
Flera medier med koppling till honom har stängts, något som förvisso kritiserats även av många ukrainska journalister utan ryska kopplingar.
Putin är vän till Medvedtjuk – gudfar till hans dotter – varför detta även är personligt.
3. Det militära stödet till Ukraina från utlandet visar resultat och är på väg att påverka styrkebalansen. 26 oktober slog Ukraina ut en rysk artilleripjäs i Donbass med en turkisktillverkad drönare. Den uppmärksammade filmen från attacken, där ingen dödades, har haft psykologisk effekt med stark symbolik, och till och med fått Putins talesperson att kommentera saken.
Drönarna och andra defensiva vapen som Ukraina har skaffat i betydande antal på senare år gör inte att man kan återta förlorat territorium. Men de gör det betydligt svårare för Ryssland att vid väl valda tillfällen genomföra kontrollerad upptrappning av striderna för att pressa Ukraina till eftergifter.
Ukraina blir starkare, har allt mer utvecklat försvarssamarbete med väst och uppträder trotsigare. Det är denna utveckling Putin försöker vända.