EU:s medlemsländer är beroende av varandra. Med handel och varutransporter håller de igång varandras ekonomier och skapar jobb och välstånd. Därför måste den inre marknaden fungera.
Detsamma gäller Sverige, vi är beroende av resten av EU. Om inte direkt så indirekt. Tyskland, Finland och Danmark är viktiga handelspartners till Sverige, och deras ekonomier är i sin tur sammanflätade med andras. Ett ekonomiskt starkt EU kan hävda sig mot kinesiska och ryska intressen.
Därför är det illa om Sverige står på bromsen när det gäller EU-kommissionens föreslagna återhämtningsfond. Den är en viktig del i att få medlemsländer och sektorer som drabbats hårt av pandemin på fötterna igen.
Tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike är Sverige ett av de länder som vill att fonden i huvudsak ska bestå av lån, inte bidrag. Det heter att varje land måste stå för sin egen ekonomiska utveckling, och inte heller vill de att EU-budgeten med tillhörande avgifter ska få växa.
Det är rätt att vissa länder som drabbats hårdast, bland annat Italien och Spanien, redan innan krisen hade behov av finanspolitiska reformer. Det är också riktigt att deras statsskulder är mycket höga. Men coronakrisen handlar inte om sådana brister, utan om ett virus som knappt var känt ett halvår sedan.
Att vissa ekonomier hittills klarat krisens negativa effekter bättre kan bero på olika saker. En kan vara att fler människor i Nordeuropa har jobb som kan skötas hemifrån. En annan är att turistnäringarna vid Medelhavet helt gått i sank, även om viss återhämtning kan väntas allteftersom gränser öppnas.
Som en del av den diplomatiska offensiv som Frankrike och Tyskland nu inlett mot bland annat den "snåla" gruppen av länder, besöker Frankrikes EU-minister Amélie de Montchalin Sverige i veckan. I en intervju med DN 1/7 betonar hon att pengarna inte ska gå till löpande utgifter för pensioner eller statsanställdas löner.
Det handlar inte om sådana gåvor, utan om investeringar som ska gå till infrastruktur, teknisk utveckling samt grön och digital omställning. Som i slutändan kan vara alla till gagn. För de sektorer som behöver stöd för återstart kan ansökan skickas till kommissionen, vilket innebär en kontroll av vart pengarna går och hur de används. Vilket torde lugna oron över korruption och slösaktighet.
Om det skulle bli enbart lån med hårda krav om finansiella reformer och återbetalning kan det lägga bränsle på ytterkantpartiernas EU-kritik. Den yttre högerns organisationer har inte sällan kopplingar till Putinregimen i Ryssland, som söker så split inom EU. En sådan utveckling måste undvikas.