Det räcker inte att distansstudier har gått bra för de flesta elever. Skolorna måste bli bättre på att veta hur de ska användas och få denna undervisning att fungera för alla.
Senast förra veckan kom ett kunskapsunderlag från Skolinspektionen där myndigheten tittat på just detta. Inspektionen har intervjuat flera rektorer och elever i grundskolan om hur de upplevt distansstudierna.
Bilden som växer fram är att en hel del fungerat bra. När väl tekniken kommit på plats fick lärare anpassa pedagogik och arbetssätt. Lärare har också delat erfarenheter med varandra för att underlätta undervisningen. Det har varit särskilt besvärligt i ämnen med många praktiska moment. Det kan vara slöjd, bild eller naturvetenskapliga ämnen. Men ofta har dessa delar kunnat genomföras de dagar som eleverna haft undervisning i klassrummet.
Elevnärvaron har varit hög. Men det finns ändå skäl till oro. Elever tycker att det har varit svårt att ställa frågor till lärarna när lektionerna skett på distans. Och möjligheterna att fördjupa sig i vissa ämnen genom klassrumsdiskussioner upplevs som små. Många av eleverna berättar också att de haft svårt att motivera sig när de pluggat hemifrån. Sådant påverkar de betyg som lägger grunden för vilken gymnasieutbildning man kan komma in på, och i förlängningen jobbmöjligheter.
Skolor behöver förbereda sig för nästa kris. Hur framtidens faror ser ut i detalj och hur de kan påverka skolan är svårt att veta, men det betyder inte att beslutsfattare kan avstå att planera för det. Det gäller både gymnasiet och grundskolan. Och det ska man prata om från start. När skolor planeras och byggs, hur ser dessa lokaler ut? Vilken typ av ventilation används? Hur kan lokalerna snabbt anpassas till eventuella krissituationer?
Visst kan digitala verktyg användas som komplement och alternativ. Men utgångspunkten bör vara att undervisning ska ske så mycket som möjligt i klassrummet, även under kris. Det är där elever lär sig bäst.
Till sist. På grund av smittan finns det fortfarande skäl att hålla skolavslutningarna små och begränsade. Vilket innebär att de som i år tar studenten kanske inte får de utspring och festligheter som de hoppats på. Många av dessa elever har gått nära nog halva sin gymnasietid med restriktioner och distansstudier. Deras sista dag i gymnasiet bör göras minnesvärd och speciell på något sätt. Politiker, både i Sörmland och nationellt, behöver uppmärksamma och erkänna dessa unga människors ansträngningar och uppoffringar.