För tio månader sedan fastställde Världshälsoorganisationen (WHO) coronaviruset som globalt. Mycket har hänt sedan dess. Bland annat har smittan och många av världens regeringar kringskurit människors friheter för att få ner smittspridningen.
I många länder har det satts en gräns för hur många personer som får samlas på en och samma plats. På sina håll gäller utegångsförbud efter vissa klockslag. Företag, föreningar och religiösa samfund har fått begränsa eller stänga ner sina verksamheter. Människor träffar inte varandra i samma utsträckning som innan pandemin.
Det lär dröja innan de långsiktiga konsekvenserna av sådana hårda nedstängningar syns. Detta bör staters beslutsfattare vara uppmärksamma på. Folks hälsa är ett sådant exempel. Det gäller också i Sverige även om restriktionerna här inte är lika långtgående.
Under pandemin har det varnats till och från att människors psykiska hälsa kan försämras. Huruvida så är fallet är svårt att bedöma. Men ökad arbetslöshet, inställda sociala evenemang och allmän oro för sjukdomen utgör en farlig cocktail för just detta.
Stress, oro och nedstämdhet hör ofrånkomligt livet till. Det kan vara fullt förståeliga reaktioner på olika saker. Förhållanden som knakar eller går i kras. En vän eller familjemedlem som blir allvarligt sjuk eller dör.
Att hantera sådant kan vara svårt nog även utan en pandemi. Men mycket kan avhjälpas. På Vårdguiden 1177.se finns några råd. Prata med nära och kära över telefon eller videosamtal. Är det mycket stress på jobbet? Prata med din chef, det finns ofta sätt att ordna arbetssituationen så att det blir mindre stressigt.
Tänk på att stress och ångest ofta förvärras av att dricka alkohol. Att vara särskilt måttfull med drickandet kan därför vara klokt under pandemin.
Det viktigaste rådet är: Har du kraftfull ångest eller ihållande oro bör du söka vård.
I en rapport från Socialstyrelsen som släpptes i december gick det att se hur antalet besök på psykiatriska akutmottagningar sjunkit kraftigt under 2020. Däremot har en större andel av de besökande lagts in för psykiatrisk vård. I ett annat papper släppt av Socialstyrelsen i oktober pekar siffrorna för inrapporterade fall av depression och ångestsyndrom neråt.
Myndighetens slutsatser är försiktiga. Många som känner av psykiska besvär avstår antagligen från att söka vård under pandemin. Kanske vill man inte riskera driva på smittspridningen eller själv smittas. Andra vill undervika att belasta en redan pressad vård.
Det är bra att människor tar ansvar för att minska smittspridningen i samhället. Men de ska inte skjuta upp vård när det behövs.