I måndags höll den styrande minoriteten (M, VFP, KD, C) i Region Sörmland en presskonferens där de presenterade sitt budgetförslag. 

Minoriteten som själva kallar sig ”Ny kraft för Sörmland” presenterade en rad åtgärder i syfte att förbättra regionens ekonomi, förutom de som redan beslutats.

Två besked under presskonferensen stack ut. Den ena var beskedet att inte höja skatten, vilket styret redan tidigare gått ut med. Det andra att styret väljer att åberopa en specialregel i kommunallagen som gör att de lägger en budget med underskott.

Under presskonferensen framkom det att minoritetsstyret inte utesluter en framtida skattehöjning. Men innan man tar slutlig ställning vill man se över verksamheten och skära bort alla onödiga kostnader.

Att politiker inte slentrianmässigt ökar skatten för att kunna lägga mer pengar på illa fungerande eller onödiga verksamheter borde vara en självklarhet. 

Men frågan är varför ansvariga politiker i Region Sörmland inte kommit längre med arbetet att effektivisera verksamheten.

Varför var inte detta en prioriterad fråga när man tog över makten? Varför har inte Vård för pengarna och Centerpartiet, som även satt med i det föregående styret (S, VFP, C), gjort mer för att rensa upp i regionens verksamhet tidigare?

Redan förra året visade resultaträkningen att Region Sörmland hade störst underskott per invånare i hela Sverige. Även i år visar prognoserna att regionen har störst underskott av alla regioner per invånare. 

Region Sörmland har med andra ord levt över sina tillgångar under en längre tid.

Det är inte något som man fixar till i en handvändning.

I kommunallagen står det klart och tydligt att alla regioner och kommuner ska ha en ”god ekonomisk hushållning i sin verksamhet.” Det innebär bland annat att ”budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.” Enligt praxis har man kommit fram till att kommuner och regioner bör ha en årlig vinst på 2 procent.

Det klarar inte Region Sörmland i år. I stället åberopar minoritetsstyret en undantagsregel om "synnerliga skäl" i kommunallagen för att kunna budgetera med ett underskott på 890 miljoner kronor.

Regeln om synnerliga skäl har införts som en säkerhetsventil för våra kommuner och regioner. Men det innebär inte att de kan åberopa den hur och när som helst. 

I kommunallagens förarbeten framgår det när man kan använda sig av regeln och när man inte ska göra det. 

Grovt förenklat får kommuner och regioner använda sig av regeln om de byggt upp ett avsevärt eget kapital eller att de (exempelvis i samband med en befolkningsminskning) behöver vidta större omstruktureringsåtgärder i syfte att minska framtida kostnader.

Men man får inte åberopa särskilda skäl om man ”bara” ska genomföra normala verksamhetsförändringar i syfte att effektivisera verksamheten. Alltså den typ av förändringar som styret i Region Sörmland vill genomföra innan det tar ställning till en skattehöjning eller inte. 

Enligt kommunallagens förarbeten får man heller inte, som minoritetsstyret nu gör, skylla på inflationen eller höga pensionskostnader för att lägga en minusbudget.

Men att det saknas stöd i lagen verkar inte bekymra minoritetsstyret.

Det är också tämligen riskfritt att bryta mot kommunallagen i detta fall. Det går inte att pröva beslutet att åberopa synnerliga skäl i domstol. I stället ska frågan hanteras inom politiken.

För invånarna i Sörmland är det därför bara att hoppas att regionfullmäktige tänker till när frågan om godkännande av budgeten landar på dess bord. 

Det finns goda skäl till att värna god ekonomisk hushållning i våra regioner och kommuner. Det handlar om att se till att det finns pengar till vård, skola och omsorg och att de ska kunna vara en god arbetsgivare till alla anställda.

I sin senaste Ekonomirapport varnar därför Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) sina medlemmar för att åberopa synnerliga skäl alltför lättvindigt och i strid med lagen. I rapporten skriver SKR: ”det vore inte önskvärt att komma tillbaka till det läge som rådde under 80- och 90-talen då kommunala budgetar prioriterades ned och många tappade greppet om ekonomin.”

Det är bara att hålla med. 

Emma Wange är politisk redaktör för Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning (oberoende liberal)