Att arbeta som tjänsteman i det offentliga är att verka i allmännas intresse. Det är inte bara ett jobb, utan också ett ämbete, som ställer krav på kunnande, karaktär, omdöme och tålighet för kritik. Sådant bör alla som verkar inom det offentliga ha i bakhuvudet.
Många svenska myndigheter har officiella konton i sociala medier. Tanken är att finnas där människor är. Och det kan vara välgörande. Folk kan få svar på relevanta frågor som kan vara av allmänt intresse. Information och rapporter kan presenteras på ett lättillgängligt sätt. Samtidigt finns det skäl till försiktighet. Myndighetsarbete är en förtroendebransch.
Det var detta som diskuterades på Veckans brott i SVT tidigare i veckan. Flera journalister, däribland Dagens ETC:s ledarskribent Max V Karlsson, har granskat mängder av officiella konton som rattas av polisen i sociala medier. Mycket är på plattformen Instagram där många poliskonton, både nationella och lokala, förekommer.
Karlsson konstaterar i inslaget att han kunde hitta över 600 inlägg med olika grader av olämpligheter. Bland annat handlar det om bilder och videoklipp på omhändertagna personer som är påverkade eller är psykiskt sjuka. I ett fall kan man se hur polisen griper en man. I bakgrunden hör man hans gråtande barn.
I detta fall var ansikten anonymiserade, ibland förvrängs också människornas röster. Men i många inlägg har det inte gjorts. Och även om personerna som rattar kontona gjort det kan det ändå vara lätt för anhöriga att identifiera vem det handlar om. Inte minst när en del poliskonton har ovanan att också skriva ut ort och bostadsområde i samband med inläggen. Och även om de inte blir igenkända av andra kan det vara obehagligt att se filmklipp på sig själv i en sådan utlämnande situation.
I en del fall kan det också bryta mot förundersökningssekretess.
Polisyrket är ansvarstungt. Det innebär många möten med folk i svåra livssituationer. Att vilja berätta om detta kan vara klokt för en ökad förståelse för jobbet, men också locka nya rekryter till yrket. Men det kan inte ske på bekostnad av dessa utsatta människors integritet. Alla behöver känna sig trygga med att kontakten med polis inte blir en fråga om reklam för myndigheten.
Därför är det bra att polisen nu ser över hur de ska jobba med sociala medier. Den första frågan som bör ställas är vilket allmänintresse varje enskilt konto tjänar.
I ETC:s granskning förekommer det också poliser som i uniform poserar på bild, med länkar till företag som de själva har samarbeten med. Att poliser har andra inkomstkällor än som polis är inte olagligt, men att använda uniformen i syfte att kränga grejer är direkt olämpligt. Sådant kan påverka allmänhetens förtroende för yrket och myndigheten negativt. Därför behöver också enskilda poliser fundera på hur de verkar på nätet.