MellanmÀnsklig tillit leder till en bÀttre ekonomisk utveckling och ökar vÄrt vÀlstÄnd. MÀnniskor som litar pÄ varandra kan lÀgga mer tid och kraft pÄ produktivt arbete och samarbete i stÀllet för att skydda sig frÄn lurendrejare. Motivationen att lura andra minskar ocksÄ eftersom fler och nya avtal kan slutas i framtiden.
Det handlar ocksÄ om att lÀnder med invÄnare som litar pÄ varandra oftare har bÀttre förutsÀttningar för att ta ut skatt för att finansiera gemensam och nödvÀndig vÀlfÀrd, som sjukvÄrd och skola. De som litar pÄ andra litar oftast ocksÄ pÄ att deras skattepengar gÄr till rÀtt saker, och att de och deras familjer fÄr ta del av det som betalas gemensamt.
Att vara tillitsfull Àr inte detsamma som att vara naiv. Det finns skurkar och bedragare som kan tÀnka sig utnyttja mÀnniskors förtroende. DÀrför Àr det viktigt att var och en lÀser det finstilta i kontrakt innan man skriver under och offentlig verksamhet behöver kontrollsystem för att sÀkra att skattepengar gÄr dit de Àr tÀnkta att gÄ.
PĂ„ temat tillit slĂ€pptes kapitlet âMinskar mĂ„ngkulturella samhĂ€llen den sociala tilliten?â av forskarna Sören Holmberg och Bo Rothstein i mĂ„ndags, som en del i SOM-institutets forskarantologi âRegntunga skyarâ. I kapitlet anvĂ€nds statistik frĂ„n Statistiska CentralbyrĂ„n (SCB) över andelen utrikesfödda i samtliga kommuner och svar frĂ„n över 100 000 personer frĂ„n mer Ă€n tjugo Ă„rs nationella SOM-undersökningar, för att besvara frĂ„gan om mĂ„ngkulturen har nĂ„gon negativ inverkan pĂ„ mellanmĂ€nsklig tillit.
Internationellt sett har Sveriges befolkning lÀnge haft en hög mellanmÀnsklig tillit, det vill sÀga att de flesta i Sverige litar pÄ de flesta de möter. Och sÄ Àr det fortfarande. Andelen av befolkningen som har hög tillit till andra har varit i majoritet sedan mÀtningarna började i början pÄ 1990-talet, och har varierat mellan 55 och 61 procent. För 2019 Àr det 57 procent. För de med medelhög tillit har andelen varierat kring 30-strecket under samma tidsperiod.
De grupper i Sverige som i huvudsak har lÄg tillit till andra Àr unga, lÄgutbildade, arbetslösa och utrikes födda. Och de senaste Ären har flera av dessa gruppers tillit sjunkit, bortsett frÄn utrikesfödda. Invandrares tillit till andra har i stÀllet ökat.
NÄgot samband mellan andelen utrikes födda och tillitsnivÄn i samhÀllet finns inte, detta konstateras av författarna. Andelen personer med hög tillit Àr ungefÀr lika stor i kommuner med högre andel invandrare som kommuner med mindre andel.
MÄngkultur utgör ingen risk för den svenska tilliten och sammanhÄllningen.