I svenska hushåll finns mycket elektronik. Varje år samlas det in omkring tolv kilo elavfall per person från svenska hem. Men ibland når inte tekniken återvinningen trots att ägaren inte längre använder den. Gamla surfplattor, mobiler och bärbara datorer göms ofta undan i byrålådor och förråd.
En del teknik sparas av nostalgiska skäl. Annan för att den fortfarande fungerar och behålls som reserv. En del är oroliga att känsliga uppgifter som kan finnas på apparaten hamnar i fel händer.
Uttjänta elprylar bör lämnas in till återvinningscentralen eller butiker som samlar in elavfall. I tekniken finns ofta farliga ämnen. Tas det inte om hand på rätt sätt kan det skada miljö och hälsa. Det är också så att en del av det material som finns i mobiler, surfplattor och bärbara datorer är eftertraktade metaller och mineraler. Kan det återanvändas på något vis är det bra.
För att tekniken inte ska ligga och skrota i byrålador tillsatte regeringen en utredning i våras, som ska redovisas i april nästa år. Bland annat ska flödet av småelektronik i Sverige kartläggas. Utredningen ska också föreslå hur ett nationellt pantsystem för dessa apparater kan se ut. Tanken är att det ska öka insamling, återanvändning och återvinning av bland annat mobiltelefoner och bärbara datorer. I en intervju med DN tidigare i veckan spekulerade den ansvariga utredaren Gunnar Fredriksson hur systemet skulle kunna se ut.
För en mobil, föreslår Fredriksson, kan det läggas på några hundra kronor. De pengarna får köparen tillbaka när varan pantas. Det skulle kunna motivera fler att lämna in småelektronik för återbruk eller återvinning. Samtidigt får inte panten vara så stor att den ökar motivationen till nyköp.
Baksidan med pantsystemet är att det riktar sig till nyproduktion och missar elektronik som säljs och som finns i folks hem i dag. Vad kan göras för att den tekniken kommer till nytta?
I tisdagens tidning kunde vi läsa att antalet sökningar efter begagnad elektronik på Blocket ökat väldigt mycket under november, i jämförelse med samma period förra året. Intresset för andrahandsteknik ökar. Företaget Inrego, vars affärsidé är att köpa och sälja gamla datorer och mobiler från myndigheter, företag och organisationer, bekräftade detta.
Återbruksgallerian ReTuna i Eskilstuna är också ett exempel på att intresset för återbruk och reparationer är stort. Till gallerians inlämningsdepå "Returen" kan människor lämna uttjänta saker, däribland teknik. Detta får sedan teknikbutiken re:Compute-IT tillgång till. Det kan handla om telefoner och surfplattor som är fullt funktionsdugliga. Ofta behövs en ny skärm. En del av grejerna blir reservdelar för kunder som behöver få sin telefon eller bärbara dator lagad.
Det kan också vara bra att fundera över hur ofta man köper ny teknik. Är din första tanke att köpa nytt när mobil eller dator går sönder? Kan den repareras? Ett sådant förhållningssätt kan minska resursslöseriet.