Lyssna mer på experterna i flyktingpolitiken

Signerat 24 juni 2021 04:55
Detta är en ledarkrönika. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

I politiken dras en hel del felaktiga slutsatser om hösten 2015. I flyktingdebatten används situationen som ett återkommande argument för att driva igenom det ena dåliga förslaget efter det andra. Men få ställer frågan hur Sverige kan förbereda sig bättre för en liknande händelse.

 

Hösten 2015 kom det många människor till Sverige. Civilsamhälle stöttade och hjälpte dem. Illa förberedda myndigheter tog emot deras asylansökningar och kämpade med att hitta boende åt dem. Till en början hördes välkomnande ord från många politiker. Men i november samma år vände det tvärt.

Det blev gränskontroller mot Schengenländer, krav på id-kontroll för resa från Tyskland och Danmark. En temporärt åtstramad utlänningslag. Tanken var att antalet asylsökande skulle minska tillfälligt. Det utlovades samtidigt att Sveriges kapacitet för mottagning och etablering skulle förbättras.

 

Tillfälligt har blivit flera år. Och det allmänna anslaget i svensk flyktingpolitik har blivit allt mer dystert. Det som flera politiker kallar långsiktig och hållbar migrationspolitik är i själva verket en lång lista med försämringar för människor som flytt till Sverige. Det syns i de nya regler i utlänningslagen som i tisdags klubbades igenom i riksdagen. Signalen är: kom inte hit. 

Visst finns det de i riksdagens partier som gjort motstånd till detta paket av orimliga, svårtolkade och trassliga lagar. Men den generella utvecklingen är nedslående.

 

Hur Sverige på riktigt ska förbättra sin mottagningskapacitet diskuteras inte heller. Detta trots att vi runt om i världen ser förtryck, krig, fattigdom och misär som driver många på flykt. Att en del av dem tar sig till Sverige är en verklighet svenska politiker måste förhålla sig till.

När väldigt många människor under kort tid flyr till ett land innebär det en del påfrestningar. Men är politiker och myndigheter väl förberedda från start kan dessa påfrestningar dämpas. Det är inte en tillfällighet att Nato ser det som viktigt att länder kan hantera ”stora befolkningsrörelser”. Det innebär viss stabilitet och förbättrad försvarsförmåga. Samma slutsats dras i Utredningen för civilt försvar som kom tidigare i år. 

 

Myndigheter och andra experter har konstaterat att det under 2015 fanns flera brister i Sveriges mottagande. Och många kvarstår. Men väldigt lite eller inte alls pratar politiker om dessa erfarenheter. Migrationsverket har bland annat identifierat flaskhalsar i asylprocessen. Den politiska viljan och förmågan att ta emot många människor under kort tid varierar dessutom runt om i landets kommuner.

Riksrevisionen konstaterade 2017 att Migrationsverket inte gjort välbehövliga sårbarhetsanalyser. I samma rapport påpekades också att ingen regering mellan 2004 och 2015 lagt några förslag om beredskap på migrationsområdet. Varför så är fallet behöver de vid den tiden ansvariga svara på.

Ämnen du kan följa