Av 938 fall av mord eller dödsmisshandel i Sverige hade minst 420 någon form av koppling till narkotika. Gärningsmannen var knarkpåverkad, eller offret, eller båda. Eller så begicks dådet i en konflikt om knark eller makt över knarkmarknader.

Den narkotika som förekom i särklass oftast, och blev vanligare vid dödligt våld från 2008 till 2019, var cannabis. Även kokain och tramadol blev vanligare.

I Stockholmsområdet är våldsbrott där cannabis är inblandad mer vanliga än i resten av landet. Den regionens sjukvårdsförvaltning har beställt en granskning av hur det är ställt. Det var ett hästjobb. Ett stort register som Brottsförebyggande Rådet byggt upp över dödliga våldsbrott av många olika slag har kompletterats med genomgångar av hundratals domar och förundersökningar, för att få fram uppgifter om påverkan ur förhör, blodprov, obduktioner och annat.

Studien omfattar även mycket annat än "gängbrott". Men den är en ny påminnelse om ofullständigheten och snedvridningen i den kriminalpolitiska debatten om ”skjutningar” och ”gängvåld”.

Åren 2012-15 blev det vanligare med skjutningar i gängmiljöer i Malmö- och Göteborgsregionerna. Vid samma tid ökade också andelen på något sätt cannabisrelaterade dödliga våldsbrott utanför Stockholmsområdet, där Malmö och Göteborg sammantagna väger tungt.

Mot slutet av 2010-talet blev skjutningarna i stället vanligare i Stockholmsregionen. Då skedde där också en snabbare ökning av de dödliga brott som hade något med cannabis att göra. De är nu avsevärt vanligare i huvudstadsregionen än i landet i stort.

Vad det här handlar om är inte så mycket att aggressivitet och dödligt våld utlösts av akuta cannabisrus. Det är inte vanligt, även om det kan ske i cannabisorsakade psykoser. De långt mer vanliga skadeverkningarna av cannabis är tvärtom passiviserande och förslöande. Inlärning och yrkesarbete försvåras. Men ett kriminellt liv kan förenas med ett cannabisrökande som leder vidare till misär.

I rapporten, som utarbetats inom Region Stockholms Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, nämns en förändring i missbruksmönstren: Amfetamin var tidigare en särskilt utbredd drog i marginaliserade grupper med stor brottslighet, men cannabis har fått mer av även den rollen. Samtidigt har utbudet av drogen ökat och konkurrensen gett fler konflikter om att få langa knarket på olika platser.

Debatten om skjutningarna snurrar ändå runt i samma spår, med ett ältande av folks hår- eller hudfärg – som om de förklarade något. Det är ett mumlande och tigande om att gängen där det ibland skjuts finansieras genom knarkbetalningar från andra håll i samhället.

Det blundas för hur knarkbetingad misär ger otrygghet och tidiga dödsfall bland många av dem som langar, inte bara hos enstaka rappare.

Cannabis ska inte romantiseras. Vägen till det bättre och tryggare livet är att bryta med knark och berusningskemikalier – av alla slag.