Det är bra att det blir förskollärarutbildning i Katrineholm. Men det är inte den mirakelkur en del politiker får det att låta som.

Det är Viadidakt, Katrineholms och Vingåkers gemensamma förvaltning för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad, och Linköpings universitet som kommit överens om etableringen. Den eftergymnasiala utbildningen startar nästa höst och ansökan till de 20 platserna kan göras från mitten på mars. Det skrevs det om i tisdagens Katrineholms-Kuriren.

Beskedet är välkommet. Behovet av fler examinerade pedagoger i svenska förskolor är inte okänt. Visst kommer utbildningen att locka sökande även från andra håll än Sörmland. Men att få den på plats i Katrineholm innebär flera fördelar för de sörmlänningar som bor på orten eller inom pendlingsavstånd.

Mycket handlar om att sänka trösklar så att folk som tidigare låtit bli eller tvekat att söka till förskolläraryrket gör det. För en del kan en etablering av utbildningen korta pendlingstiden, de som bor nära kan kanske helt slippa den. Det kan handla om unga människor med stark anknytning till Sörmland. Det berömda livspusslet kan också vara svårt att få ihop med mycket pendling och långa studiedagar på annan ort.

Från politikens håll är intentionen med utbildningen också att andelen med lärarlegitimation i Katrineholms förskolor ska öka. Och även om sådana ambitioner är rätt kan politikerna behöva skruva ner förväntningarna något. Studenter kan välja att ta sin examen i Katrineholm för att sedan flytta någon annanstans. Liknande ser vi med sjuksköterskeprogrammet på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Nyexaminerade är inte livegna. 

Var folk väljer att bosätta sig beror på en mängd faktorer och varierar genom livet. Att få unga människor, särskilt om de inte har barn, att stanna kvar på mindre eller mellanstora orter efter examination kan vara svårt. I det har kommuner i Katrineholms storlek ofta en uppförsbacke. Lättare kan det vara när det gäller familjer med viss anknytning till dessa orter. Då spelar bra förskolor en stor roll. Inte heller ska ett aktivt lokalt föreningsliv underskattas.

Vill Katrineholm, eller för den delen andra kommuner, få fler pedagoger i förskolorna måste de bli attraktiva arbetsgivare. Löner är då en sak, men arbetsmiljö en större. Små barngrupper kan i det avseendet vara en viktig nyckel, även om det inte är det enda som behövs för en bra arbetsplats. Färre barn per förskollärare innebär mindre stress och stök både för barn och lärare. Sådant bör kommuner sträva mot.