Den årliga Nationella Trygghetsundersökningen från Brottsförebyggande Rådet trillade ner under tisdagen. Få av dem som beskriver Sverige som att det är på väg utför i varje avseende lär läsa rapporten, ännu färre verkligen uppmärksamma resultaten.
När det kommer till kategorin ”brott mot person” har 20,2 procent utsatts för det. Det är en sammanslagning av brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott, personrån och några till. Det innebär en minskning från 2019. Då var det 22,6 procent och året innan dess var det 23,1.
Men man bör vara försiktig i att dra några långtgående slutsatser. Den sammanslagna kategorin användes först 2016. 2020 års siffra är den lägsta sedan dess. Samtidigt bör politiker och andra beslutsfattare som gärna tar sådana uppgifter ur sitt sammanhang påminnas om hur exceptionellt förra året faktiskt var.
För att skydda sig själv och andra från coronasmittan har människor förändrat sitt sätt att leva. Många har inte rört sig i offentliga miljöer som butiker och restauranger i lika stor utsträckning som förr. Det har jobbats mer hemifrån och många har avstått krogbesök. Att andelen som uppger att de varit med om fickstölder eller misshandlats sjunkit mellan 2019 och 2020 är därför inte konstigt.
De senaste årens positiva utveckling när det gäller sexualbrott bör politiker och andra beslutsfattare lägga märka till och fundera på vad som görs rätt. Den uppgång av andelen sexualbrottsutsatta som syntes mellan 2012 och 2017 har vänts. Sedan 2018 ser vi en ny nedåtgående trend som håller i sig under 2020.
En i kriminalpolitiken ofta mindre uppmärksammad brottstyp är bedrägerier. I NTU-mätningen kan vi se hur andelen som blivit utsatta för olika bedrägeriformer ökat stadigt de senaste åren. Lurendrejare har funnits i alla tider, men under pandemin har det inte varit snålt på artiklar om hur de snuvar folk på pengar.
Folk bör uppdatera sig hur de skyddar sig bäst. Vi måste fundera en extra gång innan vi klickar på länkar och hålla hårt i koder och bankkort. Men det handlar också om att offer anmäler till polisen om de misstänker att någon försökt eller lyckats bluffa dem. På sikt kan det leda till att polisen kan ringa in dessa skurkar. Den europeiska bedrägerihärva som uppmärksammades av flera stora medier förra året visar också att poliser måste kunna samarbeta över gränser.
Goggle, Facebook och andra nätjättar behöver göra sitt för att få bort bluffannonser från sina plattformar. För inte vill de väl underlätta livet för dessa brottslingar?