Stora investeringar i att bryta fossilberoendet inom industri och transport sker på flera håll. Det märks särskilt i norra Sverige. Därför bör fler flyttlass gå norrut. Det var i alla fall arbetsmarknadsminister Eva Nordmarks (S) budskap i Ekots senaste lördagsintervju. Och hon har inte fel.
Det är satsningar på fossilfri stålproduktion i Luleå och som ska skalas upp i Gällivare. Northvolts planerade batterifabrik i Skellefteå. Förutom stora mängder el kommer dessa verksamheter behöva folk med rätt utbildning och erfarenheter. Det kan bli hård konkurrens om denna kompetens både globalt, inom EU, Sverige och med kringliggande län.
Men det är inte huvudsakligen politikens uppgift att få människor att söka sig till dessa jobb. Det är företagen som etablerar sig där som behöver erbjuda goda arbetsvillkor och konkurrenskraftiga löner. De förslag om flyttbidrag som en del politiker från Västerbotten och Norrbotten föreslagit bör stanna på ritbordet. Möjligen kan ekonomiska stöd till arbetslösa som flyttar dit för jobb vara något att överväga.
Politiker bör i stället hålla koll på annat som kan locka till Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och andra orter som påverkas av etableringarna. Kommuner som tidigare avfolkats kan behöva ställa om för en växande befolkning. De, men inte bara, måste kunna erbjuda nog med bra och attraktiva för- och grundskolor. Transportmöjligheter med buss, tåg, cykel, bil kan behöva skalas upp. Då många lär vilja bo i villa måste byggtakten på sådant vara hög.
Intervjun med Nordmark gällde i huvudsak inte dessa frågor utan hur Sverige ska få fler som varit arbetslösa länge i jobb. Hon menade att det i norr kommer dyka upp många möjligheter och att hon kan tänka sig större krav på arbetslösa att flytta till orter där jobben finns. Hennes besked var att de som kan ska jobba.
Kompetensen som söks från dessa företag finns inte nödvändigtvis bland folk som stått utanför arbetsmarknaden länge. Men med rätt insatser kan en del arbetslösa matchas med kringnäringar eller offentlig sektor där. Samtidigt behöver kanske inte folk flytta särskilt långt, eller alls. Satsningar i Västerbotten och Norrbotten kan ge arbetstillfällen också på andra håll. I Eskilstuna ser vi till exempel underleverantörer till Northvolt. Även om omfattningen på sådant inte ska överskattas så har det betydelse.
Så var det förslaget om hårdare krav på arbetslösa. Nu var arbetsmarknadsministern inte särskilt detaljerad i vilka krav det skulle handla om. Och visst kan regler och praxis kring det diskuteras. Hur långt bort från hemorten kan myndigheter kräva att arbetslösa söker jobb? Och om det finns jobbmöjligheter i en helt annan del av Sverige ska de behöva flytta dit? Sådana frågor har inga raka svar och beror på alltifrån transportmöjligheter till hur familjeliv ser ut.
Oavsett hur det blir med ministerns lösa tankar bör fler inse att de kan behöva flytta längre för jobb än de från början tänkt.