Ordets, slagordets, makt över tanken kan kväva eftertanken. Så kan ensidighet tränga undan verklighetens mångsidigheter.

Men sådana ord kan vara användbara. För såväl pr-konsulter som höga polischefer – ifall de vill dra debatten åt vissa håll. ”Klan” är ett begrepp från Skottland på underutvecklingens tid.

Numera används det också om stora sammanhängande släktgrupper som i Mellanöstern och delar av Afrika bär upp lojaliteter och ömsesidig hjälp. De har fått stor betydelse där statsmakten länge varit korrupt, förtryckande eller frånvarande. Solidaritet genom folkrörelser och deras försäkringsinrättningar skulle snabbt stöta mot det omöjligas och det förbjudnas gränslinjer.

I Tyskland har ”klan” under ett antal år använts om något mycket mindre och mycket annorlunda, en maffiafamilj som delvis hålls ihop av släktband. Att några sådana ligor också förekommer i knarkbrottslighet i Sverige är ingen egentlig nyhet, fast en välgjord bok om en sådan gruppering i Västsverige har ökat uppmärksamheten.

Svenska Dagbladet har nu intervjuat Mats Löfving, den polischef som satte snurr på nyhetsrapportering och riksdagsdebatt genom att i Ekots lördagsintervju importera begreppet ”klaner” från Tyskland. Han gjorde då några drastiska, delvis inte hållbara påståenden. Numera är han regionpolischef i Stockholm. I Svenska Dagbladet urskuldar han sig för att ha ”generaliserat”. I sak backar han så tyst han kan.

Han och de som så kvickt sprang i hans fotspår bör nu vara bleka om nosen. Demagogiskt blandade han ihop Södertäljes brottsproblem med ligor av annat slag. Att ligorna sades ha förflyttat sig till Sverige i syfte att inleda brottslighet här var i flera fall uppenbart fel.

I SvD undviker Löfving nu att hänga med i att ensidigt framhäva att poliser i yttre tjänst i Stockholm blivit färre. Han pekar på att tusen civila utredare anställts.

Det har onekligen betydelse för det han tar upp om myndigheters samverkan i att följa pengarnas väg. Då behövs ju de som är duktiga i bokföring och i att använda datorer.

Kriminella ligor lever mest av knarkpengar, som till mycket stor del inte flyter in från ”utsatta stadsdelar”. Vad finansieras med ekonomiska brott riktade mot sociala trygghetssystem? Där krävs den myndighetssamverkan som nu förbättras.

Det finns fler, men känsliga, frågor. Hur motverkas att pengar från Försäkringskassan till missbrukare går vidare till knarkköp? Återkommande enkäter i Stockholms län säger att gymnasisters knarkinköp är vanligast i en handfull moderattäta kommuner som Nacka, men mest ovanliga i Södertälje. Så vilket slags stadsdelar är det som håller liv i de ligor det var så spännande att kalla ”klaner”?

”Klan” har blivit ett signalord, för att suggerera fram kollektivt misstänkliggörande av utländsk släktbakgrund. De många oskyldiga belastas med fåtalets skuld.

Så spela inte detta spel! Tryck inte på de verbala knappar som drar med sig det slags rubriker som lockar fram de ensidighetens slagordsmakare som också förekommer i politiken.

Även polischefer borde inse hur de kan urholka sin egen och hela myndighetens trovärdighet.