PĂ„ tisdagen blev det billigare att köpa bensin. Nu kostar en liter strax under tjugolappen. SĂ„ lĂ„gt har priset pĂ„ den (i Sverige) inte varit pĂ„ flera mĂ„nader. Och Ă€ven om detta skulle muntra upp en och annan bilist â och fossilpopulisterna â Ă€r det inte efterstrĂ€vansvĂ€rt. Billigare fossilbrĂ€nsle Ă€r en fara för klimatet, och i förlĂ€ngningen för medborgarna. Det som inte betalas nu kommer att kosta sedan.
Det Àr Rysslands krig i Ukraina, men ocksÄ covidpandemins efterskalv i ekonomin, som ligger bakom mycket av fördyringen av el, livsmedel och brÀnsle. Att detta betyder viss belastning pÄ svenska och europeiska hushÄll bör politiker och opinionsbildare ha respekt för. Och beslutsfattare och civilsamhÀlle behöver se vad de kan göra för att underlÀtta mÀnniskors tillvaro nÀr priser pÄ bÄde det ena och andra stiger. Men inte sÄ att det undergrÀver viktig klimatpolitik. Inte heller ska politiker försöka rida pÄ, eller driva pÄ, missnöje. De bör försöka beskriva och förklara hur verkligheten ser ut, pÄ ett korrekt vis.
PÄ Dagens Nyheters ledarsida uppmÀrksammades nyligen ett forskningspapper pÄ temat bensinpriser. I detta material finns en del intressanta grafer som fler beslutsfattare och andra borde ta en titt pÄ. Ekonomerna Julius Andersson och Celina Tippman frÄn Handelshögskolan i Stockholm gÄr igenom hur priset pÄ bensin utvecklats frÄn 2000 till och med mars 2022. De genomsnittliga literpriserna vid pumpen för i Är Àr de högsta sedan innan 1960, konstaterar författarna.
Samtidigt sĂ€ger inte prislappen per liter sĂ€rskilt mycket. Det som har verklig betydelse Ă€r dĂ€remot antalet mil bilisterna kan köra pĂ„ vĂ€garna för ett visst belopp. Och detta har förĂ€ndrats kraftigt de senaste 20 Ă„r. Motorernas brĂ€nsleförbrukning har blivit avsevĂ€rt mycket mer effektiv. Att en nysĂ„ld bil 2022 kan köra 50 procent lĂ€ngre pĂ„ en liter bensin Ă€n en som var sĂ„ld 2000 Ă€r ingen liten teknisk utveckling. Dessa framgĂ„ngar förminskas eller glöms ofta bort i klimatdebatten â sĂ€rskilt av kortsiktiga fossilintressen som allra helst vill krĂ€nga mer klimatskadligt brĂ€nsle.
Till bilden hör ocksĂ„ de senaste Ă„rtiondenas ökade hushĂ„llsinkomster. BrĂ€nslekostnaden för att köra tio mil, som andel av hushĂ„llens reallöner, har sedan 2000 minskat stadigt â Ă€ven om utvecklingen vĂ€nts uppĂ„t den senaste tiden. Trenden Ă€r nĂ€stan identisk för hushĂ„llen med lĂ€gst inkomster. Medborgarna har bĂ€ttre möjligheter att justera sina utgifter, eller ta av sparpengar, minska sin körning och hitta andra transportsĂ€tt. Delvis för att hantera tillfĂ€lliga pristoppar â men ocksĂ„ för klimatet.
Dessutom, konstaterar forskarna, verkar det som om svenska punktskatter pÄ bensin hÄller priserna pÄ bensin mer stabila Àn i exempelvis USA. DÀr ser vi Ànnu större svÀngningar Àn de som mÀrks hÀr.
Ăver tid har det alltsĂ„ inte blivit en tyngre utan en lĂ€ttare ekonomisk börda att betala brĂ€nslet för ett visst antal mil per Ă„r.