Det finns idag många hemlösa katter i Sverige. Sommarkatter, som tagits in över sommaren, för att sedan överges till hösten förekommer. ”Den klarar sig nog”, har inställningen varit.
De senaste åren har det nåtts en del framgångar när det gäller djurskyddslagstiftning för katter och hundar. En av ambitionerna har varit att höja kattens status.
I mitten av juni förra året började nya regler gälla när det gäller hundar och katter. Bland annat ställs nu krav på att kattägare måste förebygga så att djuret inte ohejdat förökar sig. För utomhuskatter kan det handla om preventivmedel, sterilisering eller kastrering. Andra sätt är att hålla honkatten inomhus under vissa perioder för att hon inte ska bli oplanerat dräktig. På sikt kan detta minska antalet katter utan hem.
Enligt de nya reglerna måste hund- och kattägare ha tillräcklig kunskap om djuren de äger. Det handlar om att djuren ska hållas och skötas så att deras olika behov tillgodoses. Det är frågan om motion och stimulans. Hundar ska till exempel få busa och leka med människor dagligen. Om det är möjligt också med andra hundar.
Lagstiftningen tydliggör helt enkelt vad som krävs av ägare för att deras sällskapsdjur ska må bra. Många djurägare gör redan mycket rätt och känner till sina djurs behov väl. Men så är inte alltid fallet.
Under 2020 har många svenska hem köpt hund. Det kunde vi läsa om i tidningen i tisdags (19/1). Antalet sörmländska hundar registrerade hos Jordbruksverkets ökade från 31 092 stycken 2019 till 32 306 för 2020. Enligt Svenska Kennelklubbens register (SKK) är det ett rekordår för 2000-talet.
Många av dessa inköp är en följd av flera års tänkande. För andra har pandemin, med inställda utlandsresor och ökat hemarbete, lockat till köp.
Beslut om hundköp ska inte tas hastigt. Visst finns det kanske mer tid under pandemin för promenader, gos och bus. Men hur ser det ut när smittan lagt sig och du kanske behöver återvända till din arbetsplats? Vem sköter hunden när du är på jobbet? Finns det pengar över till hunddagis?
Hundras spelar också roll. Precis som Hans Rosenberg på SKK berättar i tidningen, så är en hund en familjemedlem som ska leva i 10-15 år. Ibland längre. Vissa raser kräver mycket och ofta motion, temperament och pälsvård skiljer sig också åt. Felval kan leda till att både ägare och hund mår dåligt.
En del försök till hundköp lär ha stoppats av att valpar ofta tingas långt innan födsel. Adoptionscenter lämnar inte heller ifrån sig hundar hur som helst utan att förhöra sig om intressenten vet vad den ger sig in på.
Från Tullverket vittnas att valpsmugglandet ökat under pandemin. Kriminella ligor tar valpar för tidigt från tiken, smugglar dem i lådor och under säten. Ofta är valparna ovaccinerade, och kan ibland bli så sjuka att veterinär behöva avliva dem. För att få ett stopp på detta kriminella utnyttjande måste folk sluta vända sig till oseriösa säljare när de inte kan få tag i hund direkt.
Kan man inte vänta tålmodigt på en hund, bör man kanske helt avstå köpet.