Mycket av godstransporterna i Sverige går på väg. Och även en del kan lastas över på sjöfart och tåg, är vägtransporterna här för att stanna. Samtidigt måste utsläppen av växthusgaser minska drastiskt, helst bli noll.

Därför måste transportsektorn ställa om. Bilarna behöver drivas på annat än fossila bränslen. Och även om mycket görs behöver takten öka. I detta är elektrifieringen av transporterna viktig.

I Trafikverkets senaste rapport om elvägar för lastbilar föreslås att flera stora vägar elektrifieras. E20, som passerar Eskilstuna och Strängnäs, mellan Göteborg och Stockholm är en av dem.

Trafikverket pekar ut en del bekymmer med regeringens tanke att färdigställa 300 mil elväg innan 2035. Bland annat tar det tid. Men vilken teknik ska nyttjas? Ska lastbilarna kopplas upp mot elledningar hängandes några meter över vägen? Eller är det skenor på eller i vägbanan som gäller? Samtliga alternativ ställer krav på elförsörjningen dit. Det kommer också behövas andra redskap och metoder för att underhålla av vägarna.

Sådana infrastruktursatsningar är dyra. För att det ska vara samhällsekonomiskt gångbart är det därför viktigt att elvägarna kommer att nyttjas mycket. Inte alla lastbilar kommer behöva använda elvägarna i lika stor utsträckning, vissa inte alls. Vissa resor är korta och lastbilarna kan klara sig på den el som laddats i den egna depån.

Teknikutvecklingen spelar också roll. En del lösningar som idag fungerar bra kan inom några år bli förlegade. Ska elvägarna förverkligas får det inte ta så lång tid att tekniken hunnit hinner springa om infrastrukturen. Om elbilsbatteriernas kapacitet utökas kan behovet att ladda lastbilarna på väg minska.

Det råder också en viss konkurrens mellan biobränsle och el. Reduktionsplikten för fossila bränslen kan bromsa in övergången till el. När diesel späs ut mer med biobränsle minskar också utsläppen från dessa motorer. Varför skulle transportföretagen då investera stora pengar i elmotorer?

Men elvägar bör för den delen inte helt uteslutas. På sikt kan det spela roll för de totala utsläppen om de långväga tunga lastbilarna kan ladda samtidigt som de kör.

Det finns också en fara med att binda upp hela sektorer till ett enskilt energislag. I takt med att befolkningen och bostadsbyggandet ökar, samt en elektrifiering av industri och transporter kommer också elbehoven växa. Det är helt centralt att Sverige skaffar tillräcklig kapacitet för ett framtida kraftigt ökat elbehov. Säkerheten är också viktig. Elnät kan störas och rubbas, av teknikstrul eller cyberattacker.

Elbilsbatterierna är beroende av särskilda metaller och mineraler. Många vilka inte finns inom EU:s gränser, eller hos några av unionens mer pålitliga handelspartners. Det innebär ett ökat beroendeförhållande till bland annat kinesiska gruvor. 

Olika lösningar där el, biobränsle och vätgas används kan alla ha sin plats på marknaden. Klimatkrisen behöver mötas med en mångfald av klimatvänliga energislag.