Börja med betyg frÄn fyran, uppmanar Stefan Krstic, gruppledare (L) i Eskilstuna. Det Àr innebörden av en interpellation som han precis lÀmnat in. Hans partikamrater i StrÀngnÀs vill se samma sak i sin kommun.
Rent konkret innebÀr L-kravet att kommunen stöder de rektorer som vill införa systemet. Denna möjlighet finns frÄn detta lÀsÄr och var en del av Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Framför allt L drev frÄgan.
Det blev en sorts fortsĂ€ttning â utvidgad försöksverksamhet â av det som har pĂ„gĂ„tt sedan 2017 dĂ„ ett dussin skolor fick testa tidigare betyg.
FÄ skolor har nappat hittills. Enligt Skolverkets sammanstÀllning frÄn i vÄras har 26 av omkring 4 800 skolor valt att sÀtta betyg frÄn Ärskurs fyra, varav 14 tillhör Internationella engelska skolan.
Men Àr det en bra idé?
Denna ledarsida stödde införandet av betyg frÄn Ärskurs sex med start höstterminen 2012. Det var en av de fÄ frÄgor dÀr jag bestÀmde en ny tidningslinje nÀr jag blev politisk redaktör 2007. Sedan dess har jag börjat vackla och delvis tÀnkt om. Orsaken Àr reformens utvÀrdering och de synpunkter som kommit frÄn bland annat lÀrarfacken.
NÄgra viktiga motiv för tidiga betyg, i det hÀr fallet frÄn Ärskurs fyra, som ocksÄ framförs av L, Àr starkare kunskapsfokus, bÀttre utvÀrdering av resultat och lÀttare identifiering av elever med behov av tidigt stöd.
Fungerar det sÄ? Skolverkets utvÀrdering 2017 av betyg frÄn sexan ger ett blandat svar. En betydande andel av lÀrarna tycker att betygen gör det lÀttare att förstÄ var elever ligger i förhÄllande till kunskapskraven. Det tycks ocksÄ ha blivit nÄgot enklare att se vilka elever som riskerar att inte nÄ upp till godkÀnt. à andra sidan visar registerdata att det inte skett nÄgon förÀndring av antalet elever som fÄr sÀrskilt stöd.
I den andra vÄgskÄlen kan lÀggas barnens mÄende. BÄde lÀrare och elever sÀger att sexorna Àr mer stressade nu jÀmfört med tiden före betygen. Införandet av tidigare betyg har inte dÀmpat betygsstressen i högre Ärskurser och det finns tecken pÄ att en del elever som har svÄrt att nÄ mÄlen tappar motivation av betyg eller rent av ger upp.
NĂ€r fördelarna inte Ă€r entydiga samtidigt som riskerna Ă€r pĂ„tagliga Ă€r det oklokt att ta ytterligare steg i samma riktning â ge betyg till Ă€nnu yngre barn.
Det finns inte heller nÄgon entusiasm för tidiga betyg i lÀrarkÄren. LÀrarförbundet avvisade i sitt remissvar förra Äret denna betygsidé rakt av. LÀrarnas Riksförbund har inget emot betyg frÄn fyran principiellt. Förbundet tycker dÀremot, och har helt rÀtt i det, att det inte gÄr att göra en vetenskapligt grundad utvÀrdering av en försöksverksamhet som bygger pÄ frivillighet i stÀllet för ett statligt beslutat, representativt urval av skolor.
Sammantaget visar allt detta att betyg frÄn fyran Àr ett politiskt projekt utan nÄgot vidare stöd av tidigare utvÀrderingar och utan förankring hos vare sig skolledare, lÀrare eller skolhuvudmÀn. Ett sÀkert tecken pÄ en dÄlig idé.