I januari kom Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna överens om att förlänga den tillfälliga asyllagen med två år, men göra det lättare för fler flyktingfamiljer som splittrats i flykten att återförenas i Sverige. Regeländringarna trädde i kraft i somras.
Kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, Jimmy Jansson (S), var kritisk mot liberaliseringen.
– Man har inte gjort någon konsekvensanalys av hur det här kommer påverka Sveriges kommuner. Vår bedömning är att det inom de närmaste åren kan handla om 1 500–2 000 personer för Eskilstunas del – utöver ordinarie inflyttning, sade han i Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning i april.
Så kan man reagera. Ett annat sätt hade kunnat vara att glädjas över att fler Eskilstunabor får återförenas med sina barn, föräldrar och partners, att familjerna får leva familjeliv på det sätt som Jimmy Jansson tar för givet för egen del.
Men vad var det för ”vår bedömning” han pratade om? Varifrån hade han fått sina siffror?
För ett par veckor sedan fick jag ut det dokument som Jansson hänvisade till. Det visar inte alls det som Jansson påstod. Uppgiften om 1 500–2 000 personer finns i ett bildspel som cheferna på arbetsmarknadsförvaltningen presenterade i mars.
Det är en uppskattad total anhöriginvandring till dem som fick uppehållstillstånd 2014-2016 och bor i Eskilstuna. Antagandet är gjort utifrån Migrationsverkets nationella prognos frånnovember 2018 och har inget med Januariavtalet att göra.
Sedan dess har förvaltningen tagit fram nya siffror som visar en högre anhöriginvandring, men någon prognos som specifikt fångar Januariavtalets påverkan har kommunen inte gjort.
Hur var det då med den nationella konsekvensanalysen?
Migrationsverket fick förra året ett särskilt uppdrag från Justitiedepartementet att göra prognoser om vad underlättad familjeåterförening innebär. Dessa uppskattningar rapporterades och kommenterades rätt flitigt, bland annat på denna sida, och visade att lagändringen förväntades ge en måttlig ökning av invandringen.
Om man bryter nersiffrorna på Eskilstuna rakt av, med vetskapen att omkring två procent av invandrarna i Sverige bosätter sig i kommunen, blir det knappt 400 personer på tre år.
Dessa rapporter fanns givetvis med i bilden när de aktuella punkterna 65 och 66 i Januariavtalet kom till. Från och med februari har Migrationsverket också vägt in den effekten i sina ordinarie prognoser.
Men hos Jimmy Jansson heter det att ”man har inte gjort någon konsekvensanalys”.
Kommunstyrelsens ordförande hade alltså missförstått tjänstemännens underlag, spridit de felaktiga uppgifterna, av allt att döma låtit missförståndet vägleda den politiska majoritetens agerande på området, samt inte hängt med i den nationella diskussionen om familjeåterförening. Detta är nu inte, som tidigare påpekats på denna sida, det enda exemplet där kommunalrådet slarvar med fakta och låter bli att sätta sig in i frågorna han hanterar.
Felaktigheter och överdrifter skadar debatten och politikens kvalitet. Men det är även nonchalant mot de opolitiska tjänstemän som arbetar för att förse politikerna med bra beslutsunderlag.