Dessutom ökar kommunens befolkning och målet att samtliga ska ha tillgång till fiber år 2020 kommer troligtvis att nås i förtid.
Behovet att kraftsamla är inte unikt för Vingåker. I det slutbetänkande som Parlamentariska landsbygdskommittén lämnade till regeringen förra året, underströks bland annat vikten av snabbt bredband för att öka möjligheterna att bo och arbeta i hela landet.
Vidare efterlyser kommittén en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Det handlar om att bromsa utvecklingen som gör att de som bor i glesbygd i regel betalar högre inkomstskatt än boende i städer, samtidigt som den offentliga servicen är lägre.
Obalansen gör att det riskerar att uppstå ett gap mellan de förväntade rättigheterna och verkligheten, vilken inte är bra för sammanhållningen och skattemoralen.
Lösningen är mångbottnad. Exempelvis bör staten öka sin närvaro där den på senare tid har dragit sig tillbaka, bland annat genom att se till att det finns högre utbildning i alla regioner. Det är inte bara viktigt för enskilda som vill förkovra sig, utan framför allt för att landsbygdens näringsliv och offentliga sektor ska kunna rekrytera rätt kompetens.
Därutöver behöver staten ta ett större ansvar för att garantera att alla har någorlunda likvärdig tillgång till offentlig service, och då främst till skola, förskola, sjukvård, äldreomsorg, vägar, bredband och kollektivtrafik.
Om det saknas, eller är av låg kvalitet, minskar möjligheterna att bo i området. Då flyttar många därifrån och få flyttar dit, vilket i sin tur ofta används som argument för att stänga igen eller investera ännu mindre i det som finns. Därmed uppstår en negativ spiral, med ännu färre som bor på landsbygden, och den ekonomiska ekvationen blir ännu svårare att få ihop.
För att färre budgetar ska visa rött på sista raden, samtidigt som servicen och utbudet hålls på en rimlig nivå överallt, krävs en förändring av det kommunala utjämningssystemet, så att kommuner med en äldre befolkning och höga kostnader på grund av stora avstånd kompenseras bättre.
Ytterligare en åtgärd för att göra det mer attraktivt att bo på landsbygden är att luckra uppstrandskyddetutanför storstäderna. Det är även värt att utreda om CSN-lån skulle kunna skrivas ner för dem som bor och arbetar åtminstone i de 23 glesbygdskommuner som Parlamentariska landsbygdskommittén menar är särskilt sårbara.
Inga av de här åtgärderna garanterar att hela Sverige kommer att leva om 10, 20 eller 30 år. Utfallet beror helt och hållet på var människor väljer att bo.
Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för optimism och framtidstro.