Under 2012 och 2013 ville S-styrda kommuner stoppa sju av tio skoletableringar. 23 av 36 S-kommunalråd motiverade det med att de inte ville att nya friskolor skulle konkurrera med de kommunala (Dagens Samhälle, 6/10-2014).
Ungefär så går tongångarna just nu i Eskilstuna. Av de tre fristående gymnasieskolorna som nyligen har ansökt om att expandera eller etablera sig i kommunen, har kommunstyrelsen gjort tummen upp för en och yrkat på avslag för två.
I underlaget från tjänstemännen står bland annat att etableringarna skulle få negativa konsekvenser för etablerade huvudmän. Att det redan finns viss överkapacitet. Att nya utbildningar kan leda till att vissa befintliga program kan behöva minskas eller avvecklas. Att lärarrekryteringen kan försvåras och att behoven av utbildningsplatser kan tillgodoses ändå.
Är det någon som tror att en enda friskola skulle ha startat om Skolinspektionen, som fattar besluten (kommunen är bara remissinstans), för jämnan lyssnar på den sortens argument?
Givetvis har kommunerna kapacitet att erbjuda elever grund- och gymnasieutbildning. Inte minst för att de måste. Grundskoleleverna har skolplikt och gymnasieeleverna rätt till en utbildningsplats.
Givetvis innebär ökad konkurrens att de skolor som redan finns kan få färre elever. Själva poängen med nya utbildningar är att föräldrar och ungdomar ska få ytterligare valmöjligheter. Om få söker till ett program – kommunalt eller fristående – finns det på sikt ingen anledning att ha det kvar.
På samma sätt kan det så klart bli svårare för kommunala skolor att rekrytera utbildade lärare, om det öppnar friskolor där lärare föredrar att jobba.
Men, och här har vi en ideologisk skillnad i svensk politik. Lösningen är inte att säga nej till friskolor. Lösningen är att ha eleverna i fokus och inse att fristående och kommunala skolor kan lära, dra nytta av och komplettera varandra. Konkurrens bör ses som en sporre för att bli bättre, så att den kommunala skolan blir vald på egna meriter. Inte eftersom lärare eller elever har kraftigt begränsade valmöjligheter.
Därför är det glädjande att Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet sa ja till alla tre friskolorna: Thoren Business school Eskilstuna, som bland annat vill erbjuda natur- och samhällsvetenskapliga programmet. Realgymnasiet, som vill utöka med program inom hotell, restaurang och fordon. Kunskapscompaniet Gymnasiet, som vill starta program inom el och energi, och vård och omsorg.
Tyvärr är inte alla positiva till ökad valfrihet för Eskilstunas elever, lärare och föräldrar. Vänsterpartiet säger blankt nej. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna bejakar en av ansökningarna, Kunskapscompaniets, vilket Jimmy Jansson (S) motiverar med att det är stor efterfrågan på arbetsmarknaden för de utbildningarna, medan övriga avslås.
Det är en trist inställning. Inte för att alla friskoleansökningar behöver applåderas. Om Skolinspektionen bedömer att en aktör inte kommer att bedriva verksamhet av god kvalitet ska inspektionen säga nej. Om en skola inte håller måttet, vilket det finns både kommunala och fristående som inte gör, är det omedelbar stängning som gäller.
Däremot bör kommuner generellt välkomna att kommuninvånarna får mesta möjliga valfrihet.