‒Jag har haft min första lediga höst på över tio år och det har varit – annorlunda. Jag har tittat mycket på fotboll i olika divisioner och kunnat umgås med familjen.
Hur tog du uppsägningen?
‒Jag blev chockad som jag sagt tidigare och har fått en erfarenhet med mig i bagaget. Jag har också kommit till insikt om att allt handlar om resultat i slutändan och pratet om långsiktighet kom i andra hand. Om jag fått gå i våras när vi hade dåliga resultat hade jag mer förstått det. Men under hösten hade vi ett snitt på 1,5 och gjorde många bra matcher.
Har du blivit bränd som tränare?
‒Nja, en aning kanske och jag har lärt mig att kanske vara mer närvarande på möten.
Du har fått en del kritik för att träningarna var för tempofattiga?
‒Ja, det finns alltid någon eller några som gnäller på tränaren. Men jag hade vissa träningar som var helt taktiskt inriktade med till exempel uppspelsövningar i 20–30 minuter – som elitlagen tränar.
Ni kanske inte var på samma ambitionsnivå, spelarna och du?
‒Det kan ligga någonting i det. Vissa tycker inte att det varit en riktig träning om man inte är lerig och dödstrött.
Har du fått några tränaranbud?
‒just nu pratar jag med fem klubbar på olika nivåer, både herr och dam, samt huvudtränare och även assisterande på elitnivå.