– För ungefär fem år sedan genomförde vi ett forskningsprojekt i Katrineholm där vi bland annat mätte luftkvalitet och hastigheter före och efter förändringar i trafikmiljön. Två av dem var en upphöjning av närbelägna korsningar. Resultaten visade att gåendes och cyklisternas risk att dödas i kollision mot motorfordon minskade med 90 procent och risken att skadas svårt minskade med 65 procent. Utsläppen från biltrafiken bedöms ha minskat med en knapp procent vilket till stor del berodde på att åtgärderna inte påverkat flödet av bilar något nämnvärt, säger Sonja Forward.
I övrigt har trafikforskaren och psykologen Sonja Forward inga specialkunskaper om trafiksituationen i just Katrineholm. Hon är anställd som seniorforskare på Statens väg- och transportinstitut, VTI, i Linköping, och har under 26 år forskat om trafiksäkerhet och hållbart resande. Sonja Forward är dessutom ordförande i den nationella organisationen Fotgängarnas förening.
Förr byggdes staden för bilen men idag kan man se att ett systemskifte är på väg att ske i städerna. I dag fokuserar man mera på oskyddade trafikanter.
– Att ta bilen överallt är inte hållbart i längden och till slut kommer inte någon fram. I Katrineholm borde många ha möjlighet att välja att gå eller cykla i stället för att ta bilen.
Förändringar i sättet att prioritera framkomlighet för cyklister och fotgängare i stadskärnan får många bilister att gå i taket. I Katrineholm räcker det med att säga gupp för att starta en het diskussion kring fikabordet på jobbet. En del är för och en del är emot.
– På en del ställen lyckas kommunerna inte nå ut med vad man vill uppnå och då blir acceptansen lägre. Då upplever invånarna det som att det bara handlar om att hindra bilisterna. Men vi behöver en stadskärna för alla.
Enligt Sonja Forward finns det forskning som visar att en citykärna med angenäm miljö och ökad livskvalitet också kan ge ökad cityhandel.
– Ökad cityhandel kräver en attraktiv stadskärna. Vi vill ju åka till mysiga städer, med pittoreska torg, uteserveringar, grönområden och parker. Vem vill åka till en stad där man som gående begränsas till trånga trottoarer och tvingas andas in avgaser?
Fakta talar för sänkta hastigheter. Sonja Forward konstaterar att alla olyckor mellan bil och oskyddad trafikant och där bilen kör över 30 kilometer i timmen skadar allvarligt eller dödligt.
– Som bilist måste man förstå att man ska dela på utrymmet i staden med andra. Det kräver järnkoll, och det går inte att sitta och pilla på telefonen då. Och det kräver låg hastighet så att man som bilist ska hinna stanna. Så måste det vara för att det ska fungera. Som bilist sitter man i det verktyg som kan skada mest, och då måste man också ta extra hänsyn.
Kommunerna kan bli bättre på att kommunicera till invånarna varför man genomför fartdämpande åtgärder, eller som Sonja Forward säger "det handlar om att sälja in idén", men också om att välja rätt typer av farthinder. När kommunen väljer gupp handlar det om att de ska vara rätt konstruerade.
– Om man håller rätt hastighet ska man inte behöva uppleva obehag när man kör över guppet. Men det är många gupp som inte är rätt konstruerade vilket innebär att man straffas även om man gör rätt.
Långsiktighet är en annan aspekt som Sonja Forward vill lyfta och resonerar att bilar tar mycket yta i anspråk i städerna samtidigt som hon säger att all forskningen visar att det vi egentligen behöver är mer träd och gröna ytor som ökar vårt välbefinnande och som minskar halterna av koldioxid.
– Vi måste börja tänka mer långsiktigt. Det handlar inte bara om att jag är här just nu och vill åka med min bil. Det handlar om vad vi vill framöver. Vad får vår livsstil för konsekvenser?
Men vad är det då som gör oss så arga både i trafiken, och när det handlar om trafikfrågor?
– Många gånger beror det på att om resan inte blir som man förväntade sig blir man som bilist irriterad, frustrerad och i vissa fall även arg. Men sedan handlar det också om hur man mår. Om man mår bra med sig själv är man också mer tolerant mot andra. Är man irriterad redan när man sätter sig bakom ratten behövs det inte mycket för att man ska bli arg. För att kontrollera detta behövs en ökad självinsikt hos människor. Att bli arg i trafiken kan leda till en olycka men om inte så påverkas den egna hälsan, för ingen mår bra av stress.
LÄNK ► I artikelserien: Mot 40 000 invånare beskrivs hur Katrineholm ska förvandlas till en attraktiv stad att bo i.