En av höjdpunkterna i sportväg under året är Tour de ski. Under sju etapper tampas världens längdåkare i sprint och långdistans i både klassisk och fri stil. Avslutningen uppför slalombacken Alpe Cermis är stentuff.
Men vad är väl en tävling av det här slaget när inte de bästa är med. Framförallt är det de svenska och norska åkarna som tackat nej. När inte Charlotte Kalla, Stina Nilsson och Marit Björgen är med blir det lite av en B-tävling. På herrsidan har årets komet, fartfantomen och norrmannen Johannes Kläbo, valt att stå över. Samtliga med motiveringen att de inte vill äventyra en formtopp inför stundande OS. När inte den yppersta eliten är med faller hela konceptet och det blir helt ointressant.
Det konstiga är, precis som Expressens krönikör Tomas Pettersson poängterar, att andra nationer satsar helhjärtat på touren. Är svenska och norska skidåkare mer känsliga än andra nationers åkare? Han går så långt att blir det samma visa år efter år är det lika bra att lägga ner tävlingen. Det är bara att hålla med.
Det är konstigt att det inte är mer lockande att vara med i en tävling som korar den bästa skidlöparen i världen. I och med att det är så varierande distanser gäller det ju att vara snabb, explosiv och uthållig med ett pannben utöver det vanliga.
Frågan är vem som tar en dubbel i år? Det vill säga vinner både Tour de ski och tar ett OS-guld!