Solexplosion hotar jorden: "Har bara en kvart på oss att reagera"

Risken för en så kraftig solstorm att säkerheten på jorden hotas är betydligt större än vad man hittills trott. Med tanke på det högteknologiska samhälle vi lever i kan skadorna bli mycket omfattande, befarar forskarna.

Övrigt2017-09-05 05:00
Detta är en ledare. Katrineholms-Kurirens ledarredaktion är oberoende liberal.

När kommer nästa "superflare"? Det vill säga ett utbrott på solen som resulterar i en så kraftigt solstorm att hela samhällen på jorden hotas.

– Vi människor skadas inte, men det skulle kunna få oerhört stora konsekvenser om alla elnät inom ett större område, kanske i ett helt land, slås ut och inte går att reparera för att transformatorerna brinner upp, säger Dan Kiselman, solforskare på Stockholms universitet.

Vid ett så kallat solutbrott, en "solar flare" eller soleruption slungas en kaskad av laddade partiklar ut i rymden i en så kallad solstorm som ibland träffar jorden.

År 1859 inträffade ett utbrott som var så kraftigt att telegrafledningarna fattade eld och spektakulära norrsken syntes så långt söderut som på Hawaii och Kuba. År 1989 inträffade ett betydligt mindre utbrott, men som ändå resulterade i att elförsörjningen till hela provinsen Quebec i Kanada slogs ut. Och både 2003 och 2004 orsakade solstormar omfattande strömavbrott i södra Sverige.

Genom att studera andra stjärnor har nu professor Avi Loeb och hans kollegor vid Harvard University kommit fram till att de mest extrema utbrotten av allt att döma inträffar extremt sällan, kanske endast en gång på 20 miljoner år.

Men forskningen, som presenteras i The Astrophysical Journal, visar också att mindre utbrott, liknande det som drabbade jorden 1859, inträffar cirka en gång vart hundrade år, vilket är oftare än vad man hittills trott. Risken att det sker inom det närmaste decenniet har beräknats till 12 procent, skriver New Scientist.

– För runt fem år sedan inträffade ett liknande utbrott som 1859, men det träffade aldrig jorden, säger Dan Kiselman.

På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar han med att kartlägga och försöka förstå dessa utbrott. Målet är ett internationellt varningssystem som slår larm när en kraftig storm är på väg.

– Det tar ett knappt dygn för dem att nå oss och det är enkelt att skydda sig. Det är bara att stänga ner elnätet. Problemet är bara att vi i har svårt att tolka de här utbrotten när de sker på solen. Det finns sonder i rymden som registrerar dem, men de ligger så nära jorden att när de väl slår larm har vi bara en kvart på oss att agera, säger Dan Kiselman.

Fakta: Olika magnetfält

Forskarna tror att solutbrott – eller soleruptioner – inträffar vid magnetisk återkoppling, det vill säga när två polärt motsatta magnetfält förs samman och stora mängder energi frigörs från solen.

Resultatet blir en kaskad av laddade partiklar som slungas mot bland annat jorden i en så kallad solvind.

När flödet är extra kraftigt och träffar jorden talar man om en solstorm. Sådana kan skada satelliter samt slå ut elnät, radiokommunikation och tele- och datatrafik.

En ytterst kraftig storm inträffade 1859, och kallas därför "superstormen" eller Carrington Event, efter den engelske astronomen Richard Carrington.

Källa: Stockholms universitet, med flera.