Tvärtom behöver administrativa enheter, vilket är vad kommuner och landsting är, ändras i takt med verkligheten. Det kan handla om att befolkningen minskar, demografin förändras eller att välfärdstjänster behöver förbättra sin kvalitet – kanske i kombination.
Så är det med Vingåker och Katrineholm, där en sammanslagning av kommunerna förtjänar åtminstone en utredning.
Vingåker har cirka 9 000 invånare. Katrineholm nästan 35 000. Tillsammans samlar de alltså runt 45 000 personer, vilket är ett befolkningsunderlag som skulle ge båda kommunerna bättre förutsättningar för att långsiktigt kunna erbjuda allt ifrån effektiv snöröjning till kvalitativ äldreomsorg och välskötta skolor.
För när det kommer till kommuner är det fel att tänka att ensam är stark och att små kommuner är garanten för småskalighet i exempelvis skolan, förskolan och äldreomsorgen. Tvärtom ökar sannolikheten för att små enheter kan finnas kvar om man har starkare muskler, eftersom större kommuner är mindre sårbara för ekonomiska nedgångar.
Dessutom finns det pengar att spara på framför allt den politiska och administrativa förvaltningen om två organisationer blir en, vilket betyder att det blir mer resurser över till välfärdstjänster.
Hur viktigt det är för att klara framtidens kommunala service har tydligt framgått i tidningens serie ”Hotet mot välfärden”. Det kommer att krävas hårda prioriteringar inom det offentliga, fokus måste ligga på effektiviseringar och här har samverkansmodeller en given plats att fylla.
En annan fördel med större kommuner är att de har bättre förutsättningar att vara attraktiva arbetsgivare. Därmed kan de enklare konkurrera om arbetskraften. Det handlar både om att större organisationer kan erbjuda heltidstjänster, exempelvis i skolämnen med få undervisningstimmar, och om att storskalighet ofta innebär fler utvecklings- och karriärmöjligheter för de anställda.
Ytterligare ett argument för kommunsammanslagning kan vara att kommunerna redan samarbetar. Exempelvis pendlar många ungdomar från Vingåker till Katrineholm för att gå i gymnasiet, och det finns även samarbeten inom arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning.
I de här fallen ser de flesta inte kommungränsen som ett hinder eller en helig ko, och under de närmaste decennierna kommer många kommuner i Sverige, framför allt utanför storstäderna, att behöva samarbeta mer. I en del fall måste kommunerslås ihop, för att kunna höja kvaliteten i sina verksamheter, vilket i sig inte är någonting nytt.
Sverige har drivit igenom kommunsammanslagningar förr.